Nättidningen Svensk Historia är en mycket intressant nyhetstidning om svensk historia. Den innehåller nyheter, aktuell forskning, ny litteratur, museiutställningar och debatt samt en stor samling historiska länkar. Och ibland en del mediehistoria.
Häromveckan uppmärksammade nättidningen till exempel att den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 har utsetts till världsminne av Unesco. Förordningen var först i världen och det unika källmaterialet bevaras på Riksarkivet och Kungliga biblioteket.
Läs mer här nedan om tryckfrihetsförordningens upphöjande till världsminne i den artikel som Svensk Historia publicerade om saken. Men innan dess kan vi tala om att du gratis kan prenumerera på tidningens nyhetsbrev, som kommer en gång i veckan. Det är bara att anmäla dig HÄR!
Och har du tips om nyheter, länkar och annat är du mycket välkommen att skriva till redaktionen, meddelar den. Svensk Historia startades av Peter Kristensson i Norrköping. Adressen är redaktionen@svenskhistoria.se , telefonnummer 0733-20 03 23, och adress Gröndalsgatan 40, 603 54 Norrköping. Sajten hittar du här svenskhistoria.se
Redan 2004 fick den då ganska okända nättidningen Kunskapspriset av Nationalencyklopedin.
Kronprinsessan Victoria delar ut Kunskapspriset till tidningens redaktör Peter Kristensson 2004.
Och här Svensk Historias artikel om Tryckfrihetsförordningen (med redaktionens medgivande):
TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN UTSEDD TILL VÄRLDSMINNE
Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 har utsetts till världsminne av Unesco. Förordningen var först i världen och det unika källmaterialet bevaras på Riksarkivet och Kungliga biblioteket.
År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen. Den bestod av två delar:
• Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck.
• Rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.
Vid mitten av 1700-talet hade Sverige ett unikt parlamentariskt system som gav stor makt åt riksdagen och liten makt åt kungen. Under frihetstiden, 1719–1772, blev det viktigt att fritt kunna utbyta tankar och idéer samt att kunna väcka opinion och föra offentlig debatt. Detta ledde fram till den första tryckfrihetsförordningen.
Genom källor som finns på Riksarkivet kan vi följa processen med att formulera en tryckfrihetsförordning, och genom trycksaker bevarade på Kungliga biblioteket kan vi studera lagens följder. Dokumenten har nu tillsammans utsetts till världsminne av Unesco.
– Det är mycket glädjande att Unesco uppmärksammar Sverige för våra insatser för yttrandefrihet. Vikten av tryckfrihetsförordningen kan ses i ljuset av att Sverige idag runt om i världen är erkänt för sitt stöd för demokrati och medborgerliga friheter. Utmärkelsen kastar ljus över en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna i världen, säger riksarkivarie Karin Åström Iko och riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett gemensamt uttalande.
Ett världsminne är ett dokument eller en samling i ett arkiv eller bibliotek, som är av stort värde för mänskligheten. Sedan tidigare finns sju världsminnen i Sverige: Alfred Nobels familjearkiv, Astrid Lindgrens arkiv, Dag Hammarskjölds samling, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv, Silverbibeln och Stockholms stads byggnadsritningar. Tryckfrihetsförordningen nominerades till Unescos världsminnesregister år 2021.
– Att nås av beskedet att Unesco utsett tryckfrihetsförordningen till ett världsminne gör mig i dag extra stolt och glad över våra svenska grundlagar och över Riksarkivet och Kungliga biblioteket som tillsammans bevarar denna viktiga del av vår historia som format det Sverige vi ser i dag, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).
Unescos världsminnesprogram syftar till att främja bevarandet av världens dokumentarv, verka för universell tillgång till dessa dokument och öka medvetenheten i världen kring förekomsten och betydelsen av dokumentarv. Svenska Unescorådet är nationell rådgivande och sakkunnig myndighet. Unescorådet stödjer svenska nomineringar till Världsminnesprogrammets internationella register, efter förslag från Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet.