DEBATT: SÅ RÄDDAS LOKAL JOURNALISTIK

Satsa på fördjupad journalistik, kämpa för att nå de unga, beskatta nätjättarna och gärna lite hjälp från staten – så räddas framtidens lokaljournalistik.

 Ungefär så resonerade den stora panelen under debatten i Mässhallen i Vimmerby.

Moderatorn Lars Engquist beskrev utvecklingen från sex redaktioner i lilla Vimmerby – och konkurrens på de flesta orter i Sverige – fram till idag när digitaliseringen radikalt förändrat medielandskapet. Och ville ha svar på en mängd områden som rör framtiden för den lokala journalistiken: vilka blir plattformarna/kanalerna, public service ansvar, finansieringen, presstödet, den sociala skiktningen, ägarkoncentrationen bland annat.

Tobias Lindberg

Medieforskare Tobias Lindberg, Göteborgs universitet, gav först en analys av läget idag. Tidningarnas annonsintäkter har mer än halverats på några få år och går istället till nätjättar som Google och Facebook. Istället kommer de viktigaste intäkterna mer och mer från läsarna, en mindre men ökad del också från staten.

UNGA SVÅRA ATT NÅ
De yngre är svåra att nå, det gäller också public service-medierna. Samhällsjournalistiken når mest de äldre, de yngre hämtar ofta information från andra sajter än de traditionella mediernas.

Vi lägger ändå i snitt mer pengar på medier än förr, men mer på etermedier av olika slag, mindre på de tryckta medierna.

Anders Enström, chefredaktör på Barometern och med i Tidningsutgivarnas styrelse, tror dock att papperstidningen kommer att vara fortsatt viktig och de här läsarna måste vårdas. I många, många decennier har papperstidningens snara död förutspåtts, hittills helt felaktigt.

STATLIG HJÄLP UNDER ÖVERGÅNGEN
-Men för att dagstidningarna ska överleva behövs fortsatt bra hjälp av staten i det övergångsskede de är inne i, ansåg Enström. Och efterlyste rättvisa skatter. Idag betalar de amerikanska nätjättarna inga sådana, samtidigt som de kan utnyttja innehållet i de svenska medierna.

Anders Enström

Daniel Söderquist, chefredaktör på Vimmerby Tidningar, visste däremot – antagligen lite skämtsamt – att hans papperstidning läggs ner om fem år, tre månader och två dagar. Och betonade att det viktiga är att få läsarna att inse att god journalistik kostar, så det gäller att fortsatt göra en bra tidning.

OCKSÅ GLÄDJE AV GOOGLE
Hans konkurrent Jacob Carlsson, vd på nättidningen Dagens Vimmerby, berättade att hans blad lever helt på annonsintäkter och har i dagsläget inga funderingar på att ta betalt av läsarna, låsa in artiklarna. Google är en svår konkurrent, men hans nättidning har också glädje av Google.

Jesper Ericsson, kanalchef SR Kalmar och Tomas Lundström, redaktionschef SVT Småland, var eniga om de självklart har svårt att bevaka alla kommuner lika noggrant som Barometern med sina 55 journalister och åtta lokalredaktioner. Men de försöker göra mer och mer lokaljournalistik. Det ingår i deras uppdrag.

-Vi har en redaktion i Vimmerby till exempel och satsar också på så kallade pop up-redaktioner, sa Jesper Ericsson. Det vill säga satsar på olika orter under en kortare tid.

STOR SKILLNAD PÅ NÄTET
-Det är viktigt att möta tittarna på olika sätt genom temadagar och liknande. Också att tänka på att språket fungerar så att vi kan nå de yngre tittarna, sa Tomas Lundström.

Elisabeth Sandlund från Dagen och Mediehistorisk förening tog upp den stora skillnaden mellan en del av det man kan hittar på nätet och de publikationer som bedriver journalistik där.

-Vi sorterar, graderar och hjälper läsarna på flera sätt med vår journalistik. Och vi vill klart ha betalt för detta viktiga arbete. Och det verkar läsarna förstå i allt större utsträckning.

-Men vi gjorde ett stort fel när vi i tidningsvärlden trodde att vi kunde lägga ut allt gratis på nätet och vande våra läsare vid det, sa Sandlund.

Anna Karin Thorstensson

ÅTERUPPRÄTTA JOURNALISTIKEN
Anna-Karin Thorstensson, Publicistklubben Östra och redaktionschef på SVT Öst, var också inne på hur viktigt det är att värna, kanske återupprätta journalistiken. Och påpekade att de största så kallade vita fläckarna – obevakade områdena – finns i de större städernas förorter. Här är det svårast att nå ut med lokal journalistik och finns mycket att förbättra.

Sedan uppstod en diskussion om framtidens presstöd. Dagens minst sagt föråldrade måste förbättras, även om stödet räddat många tidningar.

– Visst behövs ett stöd även i framtiden, sa Jonas Ohlsson, professor och föreståndare för Nordicom. Men problemet är hur ett sådant ska fördelas. Det är nog förklaringen till att politikerna inte kommit loss ännu.

MYCKET SVÅR EKVATION
-Tidigare fanns ett samband med tidningarnas räckvidd och driftsstödet var lätt att fördela. Men att göra det efter andra kriterier är ingen lätt ekvation. Visst har det varit OK med statlig inblandning nu under pandemin. Men hur göra i framtiden. Hur bestämma och enas kring nivåerna undrade Ohlsson.

Och TU:s representant belyste svårigheterna.

Jonas Ohlsson

-Vilka ska få? De som följder de pressetiska reglerna? Dessutom svårt att fördela varje år, och vi måste ju veta på lång, lång sikt för att göra upp våra budgetar. Ett indirekt stöd är betydligt bättre, ansåg Anders Enström. Och ville ha bort moms med mera.

Jakob Carlsson tyckte inte det är så svårt. Han vill att stödet ska gå till journalistiskt arbete.

Men det är det som är problemet. Var går gränserna? Vad är journalistik, journalistiskt arbete? Och vem ska avgöra det?

UTAN STÖD VAR DAGEN DÖD
-Svårt, vi vill ju inte ha ett övervakningssamhälle. Det måste tlll någon sorts finlir så att stödet inte blir orättvist, sa Elisabeth Sandlund. Och påpekade att hennes tidning hade varit död för många år sedan om det inte funnits ett presstöd.

Paneldeltagarna hann också prata lite om dagens kraftiga mediekoncentration där tre stora koncerner äger en stor del av den svenska dagspressen. Och där de få koncernerna nu börjat samarbeta, slå sig ihop delvis.

KONSOLIDERING ÄR ORDET
Anders Enström sa att det är helt nödvändigt att till exempel hans koncern Gota Media nu ”konsoliderar sig”, som uttrycket löd, med underförstått Bonniers till exempel.

— Vi måste samarbeta om teknik, infrastruktur och liknande. Gör vi inte det har vi inte råd att fortsätta ge ut tidningar, sa Enström

————————————————–

Det är bara att hoppas att den kraftiga mediekoncentrationen, som numera knappt alls debatteras, inte också innebär nedskärningar inom journalistiken, neddragning av antalet journalister. Då lär tidningarna hur som helst inte överleva. Fast lyssnar man på en debatt som denna, verkar trots allt alla inblandade numera förstå att utan fortsatt satsning på journalistik överlever inga tidningar.

ÅKE PETTERSSON

Du kan se hela debatten via Stadsmuseet Näktergalens hemsida:
 

 

 

 

 

 

 

 

About the Author:

Related Posts

Leave a Comment!

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *