Mediehistorisk Årsbok 2019

Årsboken, som tidigare hette Presshistorisk årsbok, innehåller denna gång ett block med artiklar på ett och samma tema. Temat är redaktionell transparens och blocket består av nedslag i tre århundraden samt en bakgrundsartikel.

Här nedan en närmare presentation av den tryckta bokens temasektion och övriga artiklar. Våren 2020 läggs texterna, som är skrivna av forskare och praktiker, ut här på hemsidan. (Snart kan du dessutom hitta hela innehållet i Presshistorisk Årsbok 2018 här på hemsidan.)

Årets bok i sammandrag:
Fem artiklar om redaktionell transparens

Torbjörn von Krogh
Öppenhetens historia och motiv
Redaktionell transparens – det vill säga genomskinlighet om hur journalister arbetar när de väljer nyheter, samlar in underlag, redigerar sitt material och presenterar det – har blivit ett tydligt inslag i mediedebatten under senare år.
Torbjörn von Krogh ger en bakgrund.

Erik Edoff
Öppenhet som vapen i nyhetsjakten på 1880-talet
Vid slutet av 1800-talet var insynen i dagspressen begränsad. Tidningen var auktoriteten – inte arbetsmetoder och skribenter.
Erik Edoff visar hur denna norm utmanades av Stockholmskorrespondenter och boulevardredaktörer, uppstickare som sökte uppmärksamhet och publik genom att skildra sina metoder.

Gösta Wernlöf (1913–1963)
Gåtfullt mord gav uppslag till tusen och en teorier
Onsdagen 24 augusti 1949 publicerade Expressen en artikel av Gösta Wernlöf med rubriken ”Sköt storstadspressen över målet i Avesta?” Artikeln återpubliceras på de följande sidorna med tillstånd från artikelförfattarens efterlevande och från Expressen.
Bakgrunden var ett brutalt mord på en taxichaufför i skogarna utanför Krylbo/Avesta natten mellan 18 och 19 augusti 1949. En lång, mager cyklist i mörkgrå kavaj och brun basker efterlystes nästa dag av polisen. Många rykten kom snabbt i omlopp; baskermän blev lovligt byte.
Artikelförfattaren Gösta Wernlöf, Expressens kriminalreporter, fanns på plats för att bevaka mordutredningen. I sin text berättade han hur arbetet kunde gå till.

Torbjörn von Krogh
Gösta Wernlöf – brottsreportern som slutade skriva
Gösta ”Masen” Wernlöf ingick i Nycops handplockade journalistlag vid Expressens start 1944. Han var en mångsidig reporter som främst ägnade sig åt kriminalreportage.
Torbjörn von Krogh söker ledtrådar i läggen och i memoarlitteraturen till hans ovanligt öppna skildring av brottsrapporteringen sommaren 1949.

Tove Hanell
När Aktuellt drabbades av ett kollektivt ”skavsår” 2007–2009
Tove Hanell arbetade som kamerautrustad webbreporter under Aktuellts satsning på redaktionell transparens med Öppen redaktion.
Tio år senare intervjuar hon de inblandade på redaktionen och dryftar projektets styrkor och svagheter.

———————————————————-
Lars Wickman
Den förste professionelle korrespondenten?
Claës Lundin rapporterar från 1860-talets Paris
Claës Lundin reste 1859 till Paris för att rapportera hem om tillståndet i Europas centrum till flera svenska tidningar.
Lars Wickman frilägger korrespondentens arbetsmetoder, intresseområden och inställning till rapporteringens etik.

Tobias Lindberg
Förslagen som föregick PON – långt före 1916
Internationella hedersdomstolar, nordiska hedersdomstolar, hedersdomstolar för att undvika blodiga dueller mellan förorättade redaktörer och för att höja pressens status.
Tobias Lindberg följer den vindlande debatten från 1800-talets mitt om behovet av en instans som kunde lösa pressens tvister.

Madeleine Kleberg
Vykort med mediemotiv – exempel från 1901, 1930-tal och 1950-tal
1897 skickades drygt en miljon vykort med posten i Sverige. Sju år senare hade volymen ökat till 37 miljoner.
Madeleine Kleberg gör nedslag i vykortshistorien och reflekterar över hur medieorganisationer och medieföretag använt denna för medievetare ganska outforskade medieform.


Tora Byström
K.P. i PK – Konflikt om ett ordförandeval 1942
1939 sade Publicistklubben nej till antinazisten Torgny Segerstedt som ordförande. Tre år senare blev Segerstedts närmsta man Knut Petersson vald till PK-bas. Skedde det utan debatt, vilket tidigare hävdats?
Nej, svarar Tora Byström, som studerat PK-protokoll, debattinlägg och privata brev.

Göran Jonsson
Orkester Journalen: Världens äldsta jazztidskrift
Förkortningen OJ har haft olika innebörder – Om Jazz och Orkester Journalen – men inriktningen har varit den samma.
Göran Jonsson tecknar tidskriftens historia under de första 86 åren.

Tomas Odén
”Tidningsförhållandena i Skaraborgs län verka närmast kaotiska”
Svenskt Näringslivs föregångare SAF fruktade socialistiska landvinningar och inrättade 1942 organisationen Libertas för att stärka den borgerliga opinionen. Målet var starka fp- och högertidningar i varje större stad.
Tomas Odén kartlägger upplägget i Skaraborgs län med penningbidrag, köp och sammanslagningar.

Per Rydén
Karl Erik Gustafsson – en enastående presshistorisk pionjär
Presshistorikern och professorn i massmedieekonomi Karl Erik Gustafsson avled i maj 2018.
Per Rydén tecknar ett vänporträtt.

Related Posts

Leave a Comment!

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *