MEDIEHISTORISK ÅRSBOK 2022 KLAR ATT LÄSA

Medietystnaden om Grisbukten, Än flyger kulturjournalistiken, Medierna och medborgarna, Svenska medieminnen av Förintelsen – det är några av alla kapitelrubrikerna i Mediehistorisk årsbok 2022, som nu når våra medlemmar.

Eller varför inte läsa om Sveriges första tryckfelsmässa, Med Hyland och Jerring jorden runt, En jumbojet i ett bildarkiv, Till minne av ”Makten”, Från guvernant till utrikeschef, En glimt av utsidan eller ”Den svenska tidskriftens fader”?

Så här presenterar bokens redaktör Anders Franck i sitt förord årsbokens digra innehåll:

Ett perfekt misslyckande. Så har USA:s invasionsförsök i Grisbukten 1961 beskrivits. Och det var det, intygar Erik Fichtelius i den inledande artikeln i Mediehistorisk årsbok 2022 – inte bara för landets nyvalde president, John F. Kennedy, utan också för landets press, som kände till angreppsplanerna men efter påtryckningar från regeringen bestämde sig för att inte avslöja dem.

Stefan Eklund frågar sig sedan hur det i dag står till med den seriösa kulturjournalistiken i svensk dagspress och svarar själv att den av allt att döma mår bättre än vad ryktet ibland gör gällande.

GRUNDLÄGGANDE MÄNSKLIG RÄTTIGHET
Medie- och informationskunnighet – MIK – räknas i FN till de grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheterna. Och det bedöms där vara ett av villkoren för att hoten mot press- och yttrandefriheten i en digital tid och värld ska kunna avvärjas. Men det är också ett kunskapsområde med stolta vetenskapliga traditioner.

Maria Cederschiöld på Aftonbladets redaktion

En föreställning om dem och deras betydelse får man i en retrospektiv exposé i vilken Ulla Carlsson följer ideologiska utvecklingslinjer från Milton till McLuhan och tekniska från Gutenberg till Google.

BORTGLÖMDA MÄSSHAKEN
Pia Schmidt de Graaf presenterar den såvitt man förstår grundligt bortglömda tidningen Mässhaken.

Och Peter Dahlén berättar om de praktiska svårigheter som Radiotjänst under OS i Melbourne 1956 brottades med – men framför allt om den fyra kontinenter omfattande reportageresa som företagets båda utsända, Sven Jerring och Lennart Hyland, i anslutning till spelen lyckades göra och som så småningom resulterade i en brokig serie program i Rikskanalen.

FÖRSTA KVINNLIGA JOURNALISTEN
När Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning 1923 till posten som andreredaktör på Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning rekryterade sin Londonkorrespondent Knut Petersson var Torgny Segerstedts glädje stor men hans nye medarbetares egna känslor, konstaterar Tora Byström, att betrakta som blandade.

Bertholof Brännström rekapitulerar historien om proggrörelsens husorgan Musikens makt.

Ellinor Melander tecknar ett porträtt av Aftonbladets utrikeschef, den första kvinnliga journalisten i Sverige med den titeln, Maria Cederschiöld.

OCH TIDSKRIFTENS FADER
Viktor Englund recenserar fängelsebladet Solglimt och Olle Lidbom utnämner bokförläggaren och tidningsmakaren Christian Gernandt till den svenska tidskriftens fader.

Gunilla Hultén och Arne Järtelius visar hur minnet av Förintelsen, med benäget medialt bistånd, politiskt har utnyttjats.

GÖTEBORG 1965-10-17
Fotboll som tankeverksamhet Bertil ”Bebben” Johansson
Foto: Alf Weihed.

TIO MILJONER BILDER I HJÖRNEARKIVET
Och i årsbokens sista kapitel lämnar Kristian Wedel en insiderrapport från det slutna rum där en mystisk operationsgrupp inför Göteborgs 400-årsjubileum organiserade vad som skulle bli stadens genom tiderna största bildinventering.

Bland bilderna som överlämnades av GP:s Peter Hjörne till Göteborgs stadsmuseum var den av Bebben vid hörnflaggan.

Related Posts

Leave a Comment!

Din e-postadress kommer inte publiceras.