Stipendier

Varje år utdelas vanligtvis två mediehistoriska stipendier om 40 000 kronor vardera till forskare och verksamma inom mediesektorn, med sista ansökningsdatum den 1 mars.

Forskningen kan avse såväl redaktionella och administrativa som tekniska och ekonomiska frågor. Observera att stipendierna inte avser tryckningsbidrag.

Det finns ingen särskild blankett eller detaljerad mall för ansökan. Men en ansökan bör förslagsvis berätta om ämnet för studien, syftet med den, metoder eller tillvägagångssätt som du planerar att använda. Vi vill också att du presenterar dig själv och vad som gör dig lämplig att genomföra arbetet. Ansökan bör innehålla en tidsplan och på vilket sätt stipendiet ska bidra till finansiering av projektet. I övrigt är det upp till dig själv att bestämma vad du anser är relevant för vår bedömning.

Har du frågor eller vill lämna in en ansökan, kontakta bosse.bernhardsson@telia.com.

Välkommen med en ansökan!”

(Svensk Mediehistorisk förening delar även ut uppsatspriser på 10 000 kronor för kandidat-, magister- och masteruppsatser. Läs mer under fliken Uppsatspris!)



Tidigare stipendiater
2026

Maarit Jaakkola får ett stipendium på 40.000 kr för ett presshistoriskt forskningsprojekt med perspektiv på historiska minoriteter, invandring, flerspråkighet och kulturell mångfald. Arbetstiteln på Maarit Jaakkolas projekt är "Finska sidor i svensk lokal- och landsortspress 1961–2011". Projektet undersöker de så kallade ”finska sidorna”, finskspråkiga specialavdelningar som etablerades för arbetskraftsinvandrarna från Finland i tiotals svenska landsorts- och lokaltidningar på 1960-talet. Exempel på tidningar som publicerade finska sidor eller spalter var Göteborgs-Posten och Arbetet i Göteborg, Borås Tidning och Västgöta-Demokraten i Borås, Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten i Luleå samt  Gefle Dagbladet och Arbetarbladet i Gävle. Maarit Jaakkola är docent i journalistik vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och anställd biträdande föreståndare vid Nordicom, ett centrum för nordisk medieforskning, vid Göteborgs universitet. Jaakkola har disputerat vid Nordens äldsta journalistutbildning på Tammerfors universitet i Finland där hon även är docent i journalistik.
.

Andreas Mattsson får ett stipendium på 40.000 kr för ett projekt om hur det gotländska mediesystemet har utvecklats i skärningspunkten mellan historiska, ekonomiska, teknologiska och kulturella faktorer. Andreas Mattssons projekt undersöker hur det gotländska mediesystemet har utvecklats i skärningspunkten mellan historiska, ekonomiska, teknologiska och kulturella faktorer. Studien består av tre integrerade delstudier som svarar mot varsin forskningsfråga:
1. Historiska utvecklingslinjer i det gotländska mediesystemet. 
2. Effekter av mediekonsolidering och digitalisering på lokaljournalistikens innehåll och villkor.
3. Journalisters tolkningar och erfarenheter av dessa förändringar. 
Ansökan till Mediehistoriska föreningen avser delstudie 1, men ingår som en central del i projektets övergripande helhet. Andreas Mattsson är universitetsadjunkt och programansvarig för Journalistutbildningen vid Institutionen för kommunikation vid Lunds universitet. Han undervisar och forskar om journalistikens utveckling i kombination med digital teknologi i olika internationella kontexter. 2025 disputerade han vid Helsingfors universitet med avhandlingen "Remaking the Newsmakers: Exploring Swedish Media Aid Interventions in Vietnamese Journalism".
.

 



 

2025

Fredrik Egefur får stipendium för projektet "Från Gula faran till Nya folkviljan: Carl G. Schröder och den radikala socialistiska pressen 1905–07". Sveriges socialistiska ungdomsförbund, i folkmun ”Ungsocialisterna”, var de svenska socialdemokraternas första ungdomsförbund. Deras utgivning av skriftlig propaganda var ett centralt inslag, och allra viktigast var de egna tidningarna. Fredrik Egefur disputerade i historia 2020 vid Lunds universitet. Han är utbildad arkivarie och har varit anställd som arkivchef för Arbetarrörelsens arkiv i Skåne.

Torbjörn Nilsson får stipendium för projektet "Aprättegången i pressens spegel". Studien inriktas på hur svensk press 1925 och åren däromkring speglade "aprättegången" i Tennessee kring Darwins utvecklingslära, och inkluderar inte bara dagstidningar utan också kyrkliga rörelsers organ. Jämförelser görs med ledande amerikansk press: vilka anpassade sig till den moderna vetenskapen och vilka tog avstånd från utvecklingsläran? Torbjörn Nilsson är journalist, filosofie doktor i historia och professor vid Södertörns högskola.

Anders Olow får stipendium för en studie av Sveriges kulturtidskrifter och deras betydelse. Sveriges kulturtidskrifter är viktiga för demokratin och idédebatten och har funnits sedan slutet av 1800-talet. Otaliga är de idealister som brinner för sina idéer, engagerar sig för musik, konst och litteraturliv och därför skriver och redigerar tidskrifter utan att tjäna några pengar på det.Vad betyder egentligen deras arbete? Gör det någon nytta? Anders Olow har varit verksam som journalist i 45 år i både dags- och fackpress och arbetat som skrivande journalist, nyhetschef och redaktionssekreterare (Dagen); chefredaktör (Resumé och Svenska Magasinet i Spanien).

 



 

2024

Carl-Johan Svensson får stipendium för ett projekt om SVT:s text-tv. Text-tv är ett ganska glömt forskningsområde. Detta ska nu ändras och resultera i en bok, som han skriver tillsammans med doktoranden Joel Berglund. Carl-Johan är lektor vid Jönköpings högskola.

Rebecca Bengtsson Lundin får stipendium för projektet "Bildetik praktik". Hon ska undersöka processen före och efter att en bild har tagits. Och gå igenom alla beslut om bilder i mediernas olika etiska organ. Dessutom intervjua flera från nämnderna. Rebecca är postdoktor vid Umeå universitet.

 

2023

Martin Karlsson får stipendium för projektet Receptionen av svensk etermediejournalistik i tidningen Journalisten 1947 – 1960. Martin är fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet.

Fredrik Strömberg får stipendium för projektet Adamson – Sveriges största serieexport. Fredrik är forskare, journalist, författare och ordförande för Seriearkivet.

 

2022

Kent Zetterberg får stipendium för projektet Nazitysklands bevakning och protester mot den svenska pressen 1939-1945. En fallstudie i en unik klippsamling från den nazityska legationen i Stockholm. Kent är professor emeritus vid Försvarshögskolan.

Malin Wahlstedt för arbetet med en biografi över journalisten och författaren Viola Wahlstedt (1901-1992), mormor till stipendiaten. Malin är frilansjournalist.

Vladimir Cotal San Martin för projektet Internationell solidaritet arbetarklassens kampenhet: En studie om en ”bortglömd” tidskrift, Chilebulletinen (1973-1991). Vladimir är universitetslektor vid institutionen för geografi, medier och kommunikation vid Karlstad universitet.

 

2021

Erik Fichtelius för studier om ”Konsekvensneutralitetens olika dilemmor”.

Mikael Berling och Fredrik Nejman för studier av "Löpsedelarnas uppgång och fall".

Robin Andersson och Simon Appelqvist för masteruppsatsen "Luftskeppet Hindenburg som en uppblåst mediehändelse".

2020

Bertholof Brännström för en studie av tidningen Musikens makt.

Christian Catomeris för en studie av Ingrid Segerstedt Wibergs journalistik.

Eskil Vesterlund för masteruppsatsen ”Från publiker till partier. Opinionsundersökningens förändrade protokoll 1957-1976”..

2019

Emil Stjernholm för en studie av hur SVTs ”Anslagstavlan” förmedlat samhällsinformation och hanterat rollen som språkrör åt myndigheter.

Eva Åsén Ekstrand för en studie om tidskriften  ”Smålänningens Jul” och förhållandet till författarna och illustratörerna.

Christine Sandal för uppsats om Gränslös mediering – Andekommunikation och visualitet i svenska spiritistiska nätverk. Utgångspunkt tidskriften ”Efteråt”.

2018

Lilian Öhrström för en studie om Dagens Nyheters projekt med en läsarombudsman under åren 2002-09.

Staffan Thulin för en studie om Piteå-Tidningen, dess överlevnad och dess grundare Salomon Salomonsson.

Lars Wickman för hans masteruppsats om ”Pariskorrespondenten Claës Lundin. En studie av 1860-talets ’Pariserbref’ och mediesystem”.

2017

Lena Berggren för en studie av ultranationalistisk nyhetsrapportering igår och idag.

Göran Jonsson för en studie av Orkesterjournalen och dess förmåga till överlevnad från starten 1933 till att idag vara världens äldsta, ännu levande jazztidskrift.

2016

Arianna Bommarco för en studie av Alma Haag, en av Sveriges första kvinnliga pressfotografer.

Bo Berhardsson för en studie av de olika aktörerna kring nedläggningen av Arbetet år 2000.

Torbjörn von Krogh för en studie av Carl Lindhagen som mediekritiker.

2015

Ann-Katrin Hatje för en studie om "När det var straffbart att driva med kristna ritualer i svensk television".

Einar Korpus för en pilotundersökning inför ett större projekt om svensk reklamhistoria.

2014

Anette Johansson för en studie över Hemmets Journal och utvecklingen från starten 1921 till dagens digitala magasinsvärld.

Kjell Åkerlund för studien ”Erik Åkerlund – en bortglömd pressgigant”.

2013

Peter Dahlén för en studie om radioreportern Manne Berggren.

Arne Järtelius för en studie om utrikeskorrespondenten Martha Larsson.

2012

Sophie Elsässer, Lund, för en studie av Expressen och konsumentjournalistikens 1970-tal.

Mikael Forsman, Stockholm, för studien ”På åttiotalets räls mot dagens radio”.

2011

Karl-Olof Andersson för en studie av Per Anders Fogelströms journalistiska verksamhet under andra världskriget.

Mats Ekdahl för en studie av Carl-Adam Nycops publicistiska filosofi.

Jenny Wiik för undersökningen Med hjärta och hjärna. En studie av ledarsidor över tid.

2010

Marianne Rydh, Stockholm, för en studie av Eva Hökerberg, chefredaktör för tidningen Idun åren 1928-1963.

2009

Johan Jarlbrink för projektet En tidningsläsares dagbok.

Ebba Sundin för en undersökning av svenska dagstidningars barnsatsning Junior.

2008

David Finer för en studie av Bernt Bernholm, ”den svenska medicinjournalistikens fader”.

Ann-Katrin Hatje för en studie av Ivar Starkenberg och tryckfriheten under andra världskriget.

2007

Tora Byström för en studie av Harald Wigforss tid på Handelstidningen.

Olle Grönstedt för en biografi över Bengt Idestam-Almquist, signaturen ”Robin Hood”.

2006

Jonas Harvard för en undersökning av användningen av enkäter i svensk dagspress 1900–1920.

Niklas Lindstedt för en presentation av skribenten Georg Lundström, signaturen ”Jörgen”, och hans journalistik.

2005

Cathrine Andersson för en inventering och presentation av Lis Asklunds verksamhet som rikskurator, folkbildare och medmänniska.

Anders Johansson för en studie av tidskriften Håndslag och dess betydelse för den norska ’hjemmefronten’.

2004

Cecilia Grönberg för en inventering och presentation av 1800-talsfotografen Aron Jonasons journalistiska produktion.

Torbjörn von Krogh för en undersökning av hur Expressens journalistik togs emot under tidningens första decennium.

2003

Carl Marklund för en studie av Rysslandssynen i svensk pressrapportering under våren 1917.

Henrika Zilliacus-Tikkanen för forskning om de tidigaste kvinnorna inom pressen i den östra rikshalvan, nuvarande Finland.

2002

Elin Gardeström för studier av journalistiken på tidningen Morgonbris 1931–1935.

Lars Hillås för forskning om tillkomsten av 1949 års tryckfrihetsförordning.

Ingrid Olausson för forskningar om Idagsidans historia.

Marie Wallin för forskning om text-tv:s historia.

Kent Zetterberg för forskning om J.A. Selander och Eskilstuna-Kurirens kamp mot nazismen under andra världskriget.

2001

Anna-Karin Carlstoft för forskningar om Vilhelm Mobergs journalistiska verksamhet under fem decennier.

Stefan Dalin för en undersökning om Spanienfrågan i svensk lokalpress 1936–1939.

Ingmar Lundkvist för forskningar om Torsten Fogelqvist (DN) som tidningsman.

Ylva Mårtens för en undersökning om radions roll och betydelse i medborgarnas dagliga liv.

Göran Nilzén för en artikel om Bernhard Lundstedt, mannen bakom Sveriges periodiska litteratur.