Professor emeritus Karl Erik Gustafsson avled i början av maj. Han var en av pionjärerna inom svensk medieforskning. Hans analyser har på flera områden lämnat betydande avtryck. Det gäller både inom medievetenskapen och inom mediepolitiken. Vi vill peka på några av de områden där Karl Eriks studier haft särskilt stor betydelse.
Karl Erik hade sin bas vid Handelshögskolan i Göteborg, där han blev civilekonom 1963, ekonomie licentiat 1970, docent 1975 och professor i massmedieekonomi vid Göteborgs universitet 1989. Efter pensionen fortsatte han sin tjänstgöring vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Karl Erik var under många år ledamot i familjen Hamrins forskningsstiftelse. År 2001 tilldelades han tillsammans med litteraturvetaren Per Rydén det Wahlgrenska Priset för sina insatser inom svensk medieforskning.
La grunden för presstödet
Intresset för medier fanns redan i Karl Erik Gustafsson licentiatuppsats, där han studerade hur företagsledare värderade olika slag av reklam. Studien utgjorde en del av den reklamutredning som tillsattes 1966. Hans expertkompetens efterfrågades kort därpå av 1972 års pressutredning. Hans forskning om dagstidningskonkurrens kom att sätta standarden för analyser av svensk tidningsmarknad. Där påvisade han täckningstalens avgörande betydelse för tidningsföretags framgång. Den så kallade täckningstalsteorin fick även internationell uppmärksamhet och blev grunden för utformningen av det svenska presstödet.
Det statliga presstödet aktualiserade behovet av en systematisk kartläggning av den svenska tidningsbranschens ekonomiska utveckling. När Presstödsnämnden inrättades 1976 fick den uppdraget att analysera tidningsföretagens ekonomiska prestationer – ett uppdrag som Karl Erik tidigt fick ansvaret för. Resultaten presenterades i rapportserien Dagspressens ekonomi.
Karl Erik kom att ägna över trettio år åt de årliga branschanalyserna baserade på boksluten för samtliga tidningsföretag i hela landet. Systematiken och kontinuiteten i Karl Eriks idoga arbete innebär att vi i Sverige idag har en tidsserie över dagspressens ekonomiska utveckling som är helt unik i ett internationellt perspektiv. De lever vidare inom ramen för MPRT:s rapportserie Medieutveckling och refereras återkommande i både policyutredningar och i forskningen.
Stort intresse för Norden
Under 1980-talet breddade Karl Erik sin forskning. Det kom studier av televisionens framväxt, om tv-reklam och om telekommunikation. Vid Handelshögskolan i Göteborg bildades Informations- och mediegruppen som särskilt belyste de lokala mediernas roll och där Karl Erik ofta var mån om att få in ett nordiskt perspektiv. Intresset för Norden kom även till uttryck i samverkan med och undervisning på medieutbildningar i olika nordiska länder.
Karl Erik hade ett särskilt stort intresse för mediernas historia. Inom detta område ligger hans viktigaste bidrag till svensk medieforskning, Den svenska pressens historia. Karl Erik hade en nyckelroll i tillblivelsen av detta projekt, som länge stått på branschens och pressforskarnas önskelista. Åren före och efter millennieskiftet kunde det förverkligas med Karl Erik och Per Rydén, litteraturvetare vid Lunds universitet, som huvudredaktörer.
Redaktörerna samlade omkring sig de ledande presshistoriska forskarna i Sverige och lyckades skapa ett verk om fyra band på 1 600 sidor. Verket var lättillgängligt utan att för den skull göra avkall på vetenskaplig stringens. Arbetet med de presshistoriska volymerna kompletterades av ett 20-tal böcker i en särskild skriftserie, där olika aspekter på presshistorien fördjupades, bland annat den äldre historieskrivningen. Till det kom en sammanfattande volym på engelska som final. Huvuddelen av finansieringen skedde genom stöd från Hamrinstiftelsen.
Forskningens brobyggare
Karaktäristiskt för Karl Erik var hans unika egenskap som en forskningens brobyggare. Han hade en förmåga att bjuda in och att samverka och inte minst att få andra människor att känna sig viktiga. Symposier och konferenser ordnade av Karl Erik var ett sätt att utveckla nya områden och få människor att träffas kring gemensamma intressen. Men Karl Eriks brobyggande handlade även om att integrera teori och praktik. Han lyckades skapa fruktbara kontaktytor mellan universitetsforskning och beprövade erfarenheter från mediebranschen. Ett sådant exempel var hans engagemang i akademiska utbildningar för verksamma och blivande tidningschefer.
Karl Erik hade en särskild förmåga att sätta en personlig prägel på såväl strama bokslutsanalyser som historiska översikter eller inledningsanföranden på symposier. Kombinationen av stringenta analyser och en lekfull elegans – inte sällan med en oväntad vinkel – var utmärkande för det som Karl Erik lämnade ifrån sig. Ibland sammanföll hans vetenskapliga intressen med mer privata, som när han skrev en historik över musikens roll i pressforskningen och med sin karaktäristiska stil kunde berätta om exempelvis Svenska Dagbladets symbolmarsch i G-dur och 4/4-dels takt från 1930-talet och om tidningsvalsdueller från 1800-talet.
Inom svensk medieforskning är Karl Erik saknad både som kollega och vän, som inspiratör och kreatör.
Lars-Åke Engblom, professor emeritus, Jönköping University
Jonas Ohlsson, docent och föreståndare för Nordicom, Göteborgs universitet
Ingela Wadbring, professor, Mittuniversitetet, Sundsvall
Lennart Weibull, seniorprofessor, Göteborgs universitet