Onsdagen den 16 oktober kl. 19 arrangerar vi en diskussionskväll om relationen mellan public service och den politiska makten. Hur den har utvecklats genom åren och vad väntar framöver. Blir det mer eller mindre av politisk styrning och hur är det egentligen med public service oberoende?[gallery ids="10063,10062,10060,3721"]
Måndagen den 21 oktober kl 16 i Rådhuskällaren i Malmö berättar Hans Arnbom om Radiotjänst historia från 1920-talet och framåt. Hur företaget formades och sedan utvecklades under 100 år. Den 26 november hörs Hans Arnbom vid ett möte i Stockholm.
"När flashen kom - nyhetsförmedlingen om mordet på Olof Palme", det är en av tre programpunkter vid bidrar med under Bokmässan i Göteborg den 26-29 september. Ett samtal om en kommande bok om vad som hände på redaktionerna runt om i landet när polisen meddelade att statsminister Olof Palme blivit skjuten. Men hör även om modejournalistik under andra världskriget och hur recensioner ändrades när Selma Lagerlöf fått Nobelpriset. [caption id="attachment_9914" align="aligncenter" width="940"]Foto: Stefan Berg[/caption]
Litteraturvetaren Thomas Ek är nu klar med sin bok "Olle Hammarlund- människan, journalisten, författaren". En självständig författare som är värd att återupptäckas. Denna bok är en biografi på texternas villkor. Om hur ett författarskap blir till och om bokstävernas betydelse i våra liv, eller bokstävlarna som han själv sade, skriver Thomas Ek.
Maria Cederschiöld har en viktig plats i både presshistorien och i kvinnorörelsen. En av Sveriges första studentskor och en av de första yrkesjournalisterna, på Aftonbladet från 1884. Där blev hon 1909 tidningens utrikeschef och därmed den första svenska kvinnan på en sådan post. Om henne har vår medlem Ellinor Melander nu skrivit en bok med titeln "Från guvernant till utrikeschef - Maria Cederschiöld - en mångsidig pionjär".
Journalisten och författaren Charlotte Reimerson har lämnat oss vid 97 års ålder. Hon var en pionjär som konsumentupplysare – i press, radio och teve från början av 1950-talet. Och en mycket engagerad medlem i dåvarande Presshistorisk förening. Hennes vän Ellinor Melander tecknar ett minnesporträtt.
Lars Rumar – mångårig styrelsemedlem i dåvarande Presshistorisk förening och i flera år ansvarig för Pressarkivet – har avlidit. Han blev 88 år.
Lars Rumar var bland annat ansvarig för Pressarkivet vid Riksarkivet i Stockholm. Under många år var han också aktiv i det som numera heter Mediehistorisk förening. Han var dessutom redaktör för Presshistorisk årsbok.
Mediehistorisk årsbok 2024 ska nu förhoppningsvis ha nått ut till alla medlemmar som betalat vår medlemsavgift. Redaktör är som vanligt Anders Franck.
Vi återkommer med en mer noggrann presentation av innehållet. Och snart kan du ladda ner hela boken.
Svensk Mediehistorisk Förenings årsmöte innebar som väntat inga stora förändringar. Däremot en gedigen genomgång av Riksarkivet i Stockholm och dess ”filialer” runt om i landet. Och inte minst två intressanta redogörelser för hur årets två stipendiater lagt upp sina projekt om text-tv och bildetisk praktik. SVT:s text-tv sågs som en förebild för andra länder, men dessutom som ett rejält hot mot dagspressen på 70-talet, precis som SVT:s texter idag. Och hur fotografer och bildredaktörer tänker före och efter att en bild tagits har knappt undersökts.
Nu är det dags för Svensk Mediehistorisk Förenings årsmöte. Det äger rum tisdagen den 14 maj på Riksarkivet, Fyrverkarbacken 13 i Stockholm kl. 16.00. De stadgeenliga årsmötesförhandlingarna börjar kl. 17.00. Före det visning av arkivet. Och årets stipendiater berättar om sina projekt.
Nu har Riksarkivet lyckats tillgängliggöra Pressarkivets signaturregister. Registret har varit digitaliserat en tid men har på grund av bland annat tekniska problem inte kunnat läggas ut.
Sociala reportage skrivs av reportrar som strider för de svaga och avslöjar missförhållanden. Så har det hetat inom yrket. Men vad döljer sig bakom idealet? Och hur ser engagemanget ut när det omvandlas till text? Det får vi reda på i Cecilia Aares bok "Den engagerade reportern", som lyfter fram reportage av några av 1900-talets mest hyllade svenska reportrar.
I år delar vi för första gången ut TVÅ uppsatspriser på 10 000 kr vardera. Vi inför nämligen ett pris för master/magisteruppsatser och ett för kandidatuppsatser.
Den ena vinnaren i år blir därför Carl Englund som i sin masteruppsats tar upp ämnet Nostalgi och politik under 2010 till 2022. De andra vinnarna är Emmakarin Hallheden och Oscar Hansson som i sin kandidatuppsats skriver om Selma Lagerlöfs recensioner. [gallery ids="7715,7714,7713"]
Carl-Johan Svensson vid Jönköpings högskola får det ena av Mediehistorisk förenings forskarstipendier på 40 000 kronor för ett projekt om SVT:s text-tv. Text-tv är ett ganska glömt forskningsområde. Detta ska nu ändras och resultera i en bok.
Det andra stipendiet går till Rebecca Bengtsson Lundin vid Umeå universitet, som håller på med projektet "Bildetik praktik". Hon ska gå igenom alla beslut om bilder i mediernas olika etiska organ. Och dessutom intervjua flera från nämnderna.
[gallery ids="7673,7674"]
Vi har redan berättat om Björn Cederbergs bok "Med mikrofonen som livskamrat - En bok om Jörgen Cederberg och hans tid". Den 1 april 1955 klev Jörgen Cederberg in på radions redaktion på Banérgatan 46 i Stockholm. På radions underhållningsavdelning jobbade ett tiotal personer och de kallade sig för Sveriges roligaste. Där fanns Tage Danielsson, Pekka Langer och några till. Vi har bett Birgitta Ney att recensera boken.
Mötet om hur Aftonbladet var först ut på webben blev en klar succé med över 80 deltagare. Men minnesbilderna från dem som var med var många och olika. Enigheten var dock stor beträffande motståndet från journalisterna. Här ett referat från seminariet av Kristina Lundgren. Hela mötet finns dessutom inspelat.
Ikväll ( den 20 februari ) klockan 18 är det dags för vårt seminarium om när pressen - Aftonbladet - först gick ut på webben för 30 år sen. Du som vill följa mötet via Zoom klickar bara på länken här nedan strax före 18. Om allt fungerar - välkommen! Klicka HÄR!
Missade du att besöka seminariet om bland annat Stampens tidningsköp? Medieanalytikern Anders Malmsten gästade Västsveriges Journalistseniorer (VJS) och Svensk Mediehistorisk förening i veckan för att prata om sin bok Press Stopp. Ett 30-tal intresserade hade infunnit sig för att ta del av hans rön och frågestunden kom att bli lika lång som själva föredraget.
I år är det 30 år sedan Aftonbladet blev först på webben. Vad låg bakom den satsningen? Vilka var visionerna? Vad blev det av dem? Välkommen till ett mediehistoriskt jubileumsseminarium!
Tid: Tisdag 20 februari kl 18.00. Plats: Schibstedhuset, Stockholm, ingång vid Kungsbron 13. Anmälan senast 16 februari till gunnar.nygren@sh.se [gallery ids="7342,7344,7343"]
"Med mikrofonen som livskamrat - En bok om Jörgen Cederberg och hans tid", det är titeln på en ny bok om, ja just Jörgen Cederberg, känd från många år på Sveriges Radio. Mannen som bland mycket annat var med om att starta det välkända programmet "Sommar".
Nu är det Göteborgs tur att höra Anders Malmsten, som skrivit boken PRESS STOPP, om hur Stampens alla svenska tidningar blev norska. Vad var det som hände? Seminariet anordnas av Mediehistorisk förening i samarbete med Västsveriges journalistseniorer tisdagen den 23 januari klockan 13 i Haga församlingshem.
”Diana”, den signaturen och smeknamnet fick journalisten Kerstin Lindström på 40-talet. Detta när hon etablerade sig som en av dåtidens första kändisreportrar på Aftonbladet. Hon gjorde flera intervjuer med inte minst Evert Taube och Greta Garbo.
Det är dags att söka våra två mediehistoriska forskningsstipendier på 40 000 kronor vardera. Senast i februaris utgång 2024 vill vi ha din ansökning! Och det kan handla om såväl den tryckta pressen som etermedier och digitala medier - och handla om flera olika förhållanden.
Dags att försöka vinna Svensk Mediehistorisk förenings uppsatspris på 10 000 kronor för bästa kandidat-, magister- och masteruppsats!
Uppsatsen ska ha medier som studieobjekt och kan vara skriven inom olika högskole- och universitetsämnen. Klicka dig vidare för all information om uppsatspriset.
"Expanding media histories - Cultural and material perspectives" är titeln på den bok som presenterades vid Mediehistoriska Institutionen vid Lunds universitet häromveckan i samarbete med bland andra Mediehistorisk förening.
Och som titeln på boken antyder expanderar, breddar, de åtta författarna verkligen mediehistorien till ämnen som ligger ganska långt utanför det vi vanligen betraktat som mediehistoria.
Under lång tid var kyrkans makt över befolkning och medier hård och sträng. Sista domen för hädelse avkunnades 1963, då en radiosketch på 30 sekunder renderade programmakarna ganska höga böter. De ansågs ha skymfat nattvarden.
Hårdare var dock domarna förr i tiden då skärselden väntade syndarna.
Om detta berättade yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i en intressant genomgång för Mediehistorisk förening på ABF i Stockholm häromdagen.
Aftonbladet var först ut på webben för snart 30 år sedan. Hur kom det sig? vilka var problemen? Och hur är läget idag? Möt några av pionjärerna vid ett seminarium tisdagen den 20 februari klockan 18 i Stockholm. [gallery ids="7342,7344,7343"]
Den 2 november håller vi ett seminarium om yttrandefrihet och blasfemilagstiftning, ett (koran)brännande ämne. Hör yttrandefrihetsexpertern Nils Funke om bakgrunden till och exempel på uppmärksammade rättsprocesser kring blasfemi under mediehistorien. Plats: ABF-huset i Stockholm kl 18.30. Du kan HÖRA seminariet via Zoomlänken HÄR!