Fyllig presentation av årsboken 2018

Presshistorisk årsbok 2018

Den nya årsboken innehåller tolv kapitel skrivna av forskare och av praktiker:

1.
Erik Edoff
I boulevardernas blad förhandlades gränserna fram
Mot slutet av 1800-talet var boulevardpressens
redaktörer i Stockholm sina tidningars varumärken. De
beskrev egna och andra kändisars bravader på huvudstadens
nöjessalonger och lovordade sina annonsörers
varor och tjänster.
Erik Edoff ser redaktörernas upptåg som inslag i en
förhandling om den framväxande pressens roll och
inte som utslag för redaktörernas brist på moraliska
skrupler.

2.
Arianna Bommarco Catomeris
Alma Haag – pionjär som fotograf och föreståndare
Alma Haag började som fotolärling i Stockholm under
1900-talets första år. Tio år senare fotograferade
hon USA:s expresident Theodore Roosevelt på besök
Stockholm för Dagens Nyheter.
Arianna Bommarco Catomeris ger skälen till att
denna pionjär förtjänar att lyftas fram. Vi får bland
annat veta varför DN:s förstasidesbild kallades ”vår
buse”.

3.
Per Rydén
Svenska Dagbladets understreckare fyller minst 100
2018 firar Svenska Dagbladet att den livaktiga
institutionen ”Under strecket” fyller hundra år med
seminarier och publika evenemang.
Per Rydén botaniserar i streckarnas kanske ännu
längre historia och spår att de med teknikens hjälp
kommer att leva i åtminstone hundra år till.

4.
Torbjörn von Krogh
Carl Lindhagen som mediekritiker
Partipressens partiska rapportering kan
leda till ”förvildning” av politiken
Carl Lindhagen var borgmästare i Stockholm 1903-1930.
Han satt i riksdagen 1897-1940 för omväxlande liberalerna,
socialdemokraterna och vänstersocialisterna. Med sina
drygt tusen motioner var han en av riksdagens flitigaste
förslagsställare.
Han var även en skarp mediekritiker. Torbjörn von Krogh
visar att kritiken både byggde på egna erfarenheter och
ingick i ett större sammanhang.

5.
Tobias Lindberg
Ett brev betyder så mycket – även för pressetiken
Den djupa politiska klyftan 1914 mellan konservativa
monarkister och liberala parlamentariker utgjorde
bakgrunden till den pressetiska konflikt som ledde fram
till bildandet av Pressens Opinionsnämnd.
Tobias Lindberg frilägger den konservative publicisten
Leonard Ljunglunds motiv för att publicera det
privatbrev som skulle skada liberalerna – och splittra
Publicistklubben.

6.
Karin Milles
”Pressen är i alla fall verksammaste platsen”
Kvinnotidskrifterna som politisk kraft
Rörelsen för kvinnlig rösträtt i Sverige startade sina
egna tidningar som fylldes med nyheter och opinionsbildande
artiklar. De innehöll även mötesreferat som
medvetet skildrade kompetenta kvinnor i full aktivitet.
Här beskrevs inte kvinnor som teg i församlingen
påpekar Karin Milles. Tvärtom glänste de både som
festtalare och politiska debattörer. Rösträttspressen
skrev fram en socialt och kommunikativt skicklig
kvinnlig rösträttskämpe som en förebild.

7.
Mattias Hessérus
Skandalisering som politisk metod
Ett förklarande perspektiv på C. S.
Dahlin och Fäderneslandet
Skandalbladet Fäderneslandet bojkottades av
1920-talets medieorganisationer och folkrörelser. Det
utmålades som ett sedeslöst organ som indirekt hotade
pressens frihet genom att provocera riksdagen till
skärpande lagstiftning.
Mattias Hessérus vill pröva andra förklaringar än
moralpanik som motiv till aktionerna mot tidningen
och ser i stället Fäderneslandet som ett populistiskt
politiskt projekt vilket oroade och utmanade samtidens
etablissemang.

8.
Orla Vigsø
Satirteckningen i svenska dagstidningar marginaliseras
Medieforskaren Orla Vigsø är uppvuxen i Danmark
och van vid ett starkt och vitalt inslag av satiriska,
kommenterande teckningar i dagspressen.
Varför är det inte så i Sverige, undrar han, och
genomför en empirisk undersökning av nio dagstidningar
1892–2017.

9.
Ann-Katrin Hatje
En höjdpunkt i svensk bildjournalistik
Tidningstecknarna Carl A. Jacobsson
och Ivar Starkenberg i dagspressen
Tidningstecknarna under första delen av 1900-talet
– här representerade av Carl A. Jacobsson och Ivar
Starkenberg – var ofta konstnärligt utbildade och mångsidigt
användbara som illustratörer och kommentatorer.
Ann-Katrin Hatje visar hur skämtpressens traditioner
fördes vidare till dagspressen, hur produktionskraven
där kunde påverka stilen och hur en tidnings politiska
färg kunde påverka teckningarnas innehåll.

10.
Bo Bernhardsson
Arbetets sista strid Kan man älska nån på avstånd?
Bo Bernhardsson var Malmötidningen Arbetets chefredaktör
från januari 1996 till sista utgivningsdagen år
2000 och kämpade in i kaklet för att rädda tidningen
undan nedläggning.
16 år senare inledde han en omfattande dokument- och
intervjuundersökning för att bättre förstå och
berätta vad som egentligen hände.

11.
Mia Gerdin
Radioaktiva minnen
Mia Gerdin packar ner några rullband och bilder på
artister hon intervjuat under sina 42 år på Sveriges
Radio i en pappkasse. Dags att sätta punkt.
Mycket har hänt sedan 1975 beträffande radions
innehåll, arbetssätt och distribution – det mesta till det
bättre, men inte riktigt allt.

12.
Henrik G. Bastiansen
Målet med mediehistorisk forskning
Professor Henrik G. Bastiansen är ordförande i Norsk
Mediehistorisk Forening.
Här1 motiverar han varför mediehistorisk forskning
är viktig – och varför det är viktigt att mediehistorisk
forskning håller hög kvalitet.

———————————-

Rättelse: Fel titel
Jag beklagar att titeln för Birgit Petersson, som ingår i redaktionsgruppen
för Presshistorisk årsbok, blev felaktig i den nyligen utkomna årsboken för 2018.
Rätt titel är docent.
Torbjörn von Krogh, årsboksredaktör