Knut Petersson – för länge i skuggan

-Det är bra när den man forskar om reser bort, för då skrivs det brev hem, sa Tora Byström, universitetslektor i idéhistoria i Umeå, som fördjupar sig i Knut Peterssons arkiverade brev för en kommande biografi.

KNUT PETERSSON I CENTRUM – I SEGERSTEDTSALEN

Göteborgsredaktören Knut Petersson, KP, är en doldis som alldeles för länge stått i skuggan av huvudredaktören Torgny Segerstedt anser idéhistorikern Tora Byström vid Umeå universitet. För att råda bot på detta arbetar hon på en biografi över KP och berättade om sin forskning vid ett möte i Göteborgs universitets Segerstedtsal den 2 april i regi av Svensk Mediehistorisk Förening.

Knut Petersson (1892–1985) anställdes på Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, GHT, 1916, disputerade i statsvetenskap med en avhandling om engelska underhuset 1920 och var GHT:s korrespondent i London i början av 1920-talet.

Han måste ha gjort intryck som skribent för både svenska ambassaden och Dagens Nyheter kom med lockande anbud för att få över honom i sin tjänst. Tora Byström berättade att Torgny Segerstedt kontrade med goda moterbjudanden, han uppskattade KP:s insatser och ville se honom som sin efterträdare.

Andreredaktör
1923 kom Knut Petersson tillbaka till Göteborg som tidningens andreredaktör, en tjänst han innehade till Torgny Segerstedts död 1945. Samarbetet med Torgny Segerstedt löpte mestadels friktionsfritt, båda var aktiva i striden mot nazismen och för tryckfriheten, och det kan vara svårt att i efterhand avgöra vem av dem som skrivit de osignerade ledartexterna.

Men på ett område gnisslade samarbetet betänkligt. Knut Petersson satt i riksdagens första kammare 1935–1945 för Folkpartiet och ilsknade ibland till över att Torgny Segerstedt skrev ledare som gick emot partiets intressen utan att informera honom. ”Helt uppåt väggarna” tyckte KP enligt Tora Byström, som också berättade att KP vid ett tillfälle bett om förflyttning till bolagets andra tidning, GT, för att komma ur konflikten.

> Bilden: – Det måste ha varit en intressant tid att uppleva, sa Lars-Åke Engblom från talarstolen när han beskrev den stora ideologiska spännvidden i Göteborgs tidningsvärld under Knut Peterssons tid som andreredaktör på Handelstidningen.

Tryckfrihetssakkunnig
Knut Petersson var ordförande i Publicistklubben 1942–1944, vilket Tora Byström skriver om i Mediehistorisk årsbok 2019 (som utkommer i maj). Han var även en av arkitekterna bakom vår nuvarande tryckfrihetsförordning 1949 som ledamot i 1944 års tryckfrihetssakkunniga. 1945 efterträdde han Torgny Segerstedt som huvudredaktör för GHT och gick i pension 1957.

På mötet i Göteborg, som samlade ett 30-tal åhörare, gavs ytterligare information om Knut Petersson och mediesituationen i Göteborg.
Professor emeritus Lars-Åke Engblom redogjorde för de femton nyhetstidningar som fanns i regionen 1930-1945, åtta dagliga och sju veckotidningar. Varje ideologisk riktning hade sitt eget språkrör.

Under krigsåren togs kommunistiska Arbetar-Tidningen i beslag 33 gånger, socialistiska Arbetar-Posten 20 gånger och liberala GHT åtta gånger.

Höll ihop tidningen
Förre chefredaktören och pressombudsmannen Pär-Arne Jigenius reflekterade över Knut Peterssons betydelse för GHT. Den långa perioden som andreredaktör var av stor vikt. Torgny Segerstedt var ingen tidningsmakare, ingen nyhetsman. Det var KP som höll ihop tidningen, stagade upp den inrikespolitiskt och stärkte dess inflytande. Bilden: -Det satt 36 tidningsredaktörer i riksdagen under krigsåren. Knut Petersson var inte ensam, berättade förre chefredaktören och pressombudsmannen Pär-Arne Jigenius.

Mötet avslutades med att Knut Peterssons barnbarn Klas Petersson berättade och visade bilder ur familjens fotoalbum.

Torbjörn von Krogh (text och bild)

About the Author:

Related Posts

Leave a Comment!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *