Ett utmärkt sömnmedel, ett köksredskap, ett socialt klister, något man kan ”möblera” vardagen med eller förädla tiden med, något som ger trygghet och sällskap – etermediet radio kan fylla många olika funktioner.
Det förstod man när etnologen Elin Franzén vid Stockholms universitet berättade via Zoom om sin bok och avhandling ”Radio – Vardagsliv tillsammans med ett massmedium”.
Elin Franzén har gjort ett 20-tal djupintervjuer och dessutom utgått från frågelistor till kring 200 personer, som berättat om sitt ”radiobruk”. I boken skildras komplexiteten hos detta till synes självklara vardagsfenomen, som används av miljontals människor på helt olika sätt utan att man tänker närmare på det.
-Jag har delat upp radiobruket i tre olika teman, som jag kallar apparater, innehåll och tiden. Och en sorts biografiska definitioner, ord som ofta användes bland dem jag pratade med var ”riktig radio”, ”lyssna live” och ”lyssna i efterhand”, berättar Elin Franzén.
I det moderna sättet att använda radio spelar hörlurar en stor roll – och är det enda man lägger märke till. Men de är naturligtvis kopplade till mobilen som används till många andra saker också. Radioappen är bara en bland många andra. Här väljer man om man vill lyssna direkt eller i efterhand. Och i det senare fallet väljer man oftast bara det man är extra intresserad av, vilket kanske är en fördel.
EN STRATEGISKT PLACERAD LÅDA
Annat var det förr i tiden när man enbart lyssnare linjärt. Vem har inte sett bilder där hela familjen satt runt ”en stor låda”, centralt placerad i vardagsrummet och alla lyssnade andäktigt. Då använde man sig av så kallade elektronrörmottagare.
-Ibland hade apparaten ett magiskt öga, en mottagarindikator. Och man kunde förflytta sig runt om i världen när man skruvade på en ratt, ändrade frekvensen i den rektangulära glasrutan, berättar en av de intervjuade.
Radion har funnits i nästan 100 år (sändningar startade i Sverige i början av 1920-talet) och de användare Elin hade kontakt med var födda på 30-talet fram till 2000-talets början.
TRANSISTORAPPARATEN REVOLUTIONERADE
Och tekniken gjorde att användningen ändrade vårt beteende. En stor nyhet var när transistorn slog igenom, helt enkelt en liten revolution. Då började ungdomar använda radion på ett annat sätt. Apparaten var mindre, enklare och lätt att ta med sig. Den kunde drivas av vanliga batterier.
-Radion kunde fungera som ett socialt klister. Ungdomar lyssnade mycket på musik, gjorde topplistor. Vem minns inte Trackslistan till exempel, undrade Elin Franzén och påpekade att det var den nya tekniken med kassettband som gjorde att man kunde spela in det man gillade mest och höra det om och om igen.
Vi som har varit med lite längre kommer kanske mest ihåg hur revolutionerade det var att som ung lyssna på Radio Luxenburg, som hela tiden spelade musik, avbrutet av reklaminslag då och då.
ÖVERRASKAD IBLAND
Många användare berättar om hur de från början mest hade en radio stående i köket, nästan att betrakta som ett köksredskap. Men med tiden placerades små apparater ut lite här och där i rummen.
-Många vittnar om att radion oftast står inställd på samma kanal. Någon tyckte att det kan vara skönt att slippa välja vad man ska lyssna på, bara höra vad som kommer. Och ibland bli överraskad, berättade Elin Franzén.
GÖRA SINA EGNA BILDER
En 80-åring påpekade dock att när det blev för mycket dunka/dunka, då var det dags att byta kanal.
Radion fungerar också som något man kan ”möblera vardagen” med, den ger trygghet och sällskap. Man umgås inte direkt med någon, men den fungerar ändå som ett socialt kitt. Och det fina är att man kan göra sina egna bilder av saker medan man lyssnar.
FAST BESVIKEN IBLAND…
Fast det kan ibland slå lite snett. En lyssnare berättar om hur hon i många, många år lyssnat på programmet Spanarna och sett programledare Ingvar Storm framför sig. Men en dag råkade hon se en bild av honom – och blev mycket besviken, han såg helt annorlunda ut mot hur hon hade föreställt sig.
För den som arbetat på Sveriges Radio var ett av Franzéns resultat av sin forskning möjligen lite ledsamt, nämligen att radio för en hel del är ett utmärkt sömnmedel! Flera intervjuade berättade att de brukade slå på radion när de gick och la sig för att det gjorde att de lätt föll i sömn.
Om de hade en så kallad snoozefunktion inställd, som stängde av radion efter ett tag framgick inte. Men för den som vaknade mitt i natten var det väl bara att slå på radion igen.
Själv är jag mer van vid en god bok vid sängdags. Och att slå på P1 Morgon när jag ska vakna…
Åke Pettersson
Här kan du nu hitta inspelningen från Elin Franzéns föredrag – klicka på länken här!
Och när du laddat hem inspelningen så kanske du behöver fylla i lösenordet !NRBix16 för att kunna titta och lyssna.
Klickar du här så kan du läsa hela Elin Franzéns bok!