”Mediernas historia” – ett måste!

Det är nästan som man skulle vilja kalla den något av ”mediehistoriens bibel”. Eller kanske ska man nöja sig med att boken är ”ett måste för alla som är intresserade av mediehistoria”?

Titel ”Mediernas historia. Från big bang till big data”, skriven av medieforskarna Johan Jarlbrink, docent i mediehistoria och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, Patrik Lundell, professor i historia vid Örebro universitet och Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet. Och boken kommer i varje fall att bli oundgänglig för alla som på ett eller annat sätt är intresserade av medier.

En recensionsliknande artikel/bokanmälan brukar inte precis börja med omdömet av en bok, det ska komma sist. Men i det här fallet är det svårt att låta bli denna början. Orsaken är den bredd och det djup författarna ägnar sitt område.

Vi vet att medierna genomsyrar det mesta i dagens samhälle, från tidig morgon till sena kväll. Vi tror också att dessa är ganska moderna fenomen. Men enligt Jarlbrink, Lundell och Snickars kan man gå tillbaka ända till världens uppkomst för 14 miljarder år sen och ändå tala om medier. Det var nämligen då allt började med – just det, med en knall, ett ljud. Och urknallen big bang är ett medialt fenomen vars kosmiska bakgrundsstrålning inte kan studeras utan att först registreras, anser de tre.

Johan Jarlbrink

Nu uppehåller de sig inte så länge kring detta, men betonar att vår mediesamtid delar erfarenhet med människor som levt under tidigare perioder. För att hitta en tid då medier inte satte sin prägel på liv och samhälle måste vi gå mycket långt tillbaka i historien. Mediehistoriska perspektiv kan alltså läggas på de flesta historiska fenomen.

 

FRÅN LERTAVLOR TILL STRÖMMANDE MEDIER

”Det förflutna är nämligen endast tillgängligt i medierad form – om det så gäller antikt klotter, runstenar, dammiga arkiv- dokument, sönderfallande tidningslägg, muntliga berättelser eller förra årets Youtubeklipp”, anser författarna. Och i boken skildras en mycket lång mediehistoria.

Mediernas historia är uppdelad i 44 kapitel, eller avsnitt, som belyser de olika mediekulturernas särprägel och visar hur ett myller av medier har interagerat – allt från beständiga lertavlor över till predikstolar och tidig modern visuell kommunikation till dagens strömmande medier.

KONTINUERLIG UTVECKLING UTAN REVOLUTIONER

Författarna tycker inte att mediehistorien genomgått några direkta revolutioner utan det handlar mer om en kontinuerlig utveckling av hur medier etableras, används och förändras genom åren. Vår tids sociala medier och traditionella massmedier är bara ett exempel på den komplexa väv av sinsemellan hopflätade kommunikationsformer som historien består av.

Patrik Lundell

I boken presenterar författarna också med jämna mellanrum, på lika blått papper som bokens omslag, sjutton klassiska medieforskares tankar om medier. Det börjar med Sybille Krämers sätt att se på budbäraren och överföringens förutsättningar. Och bland alla de andra som ägnas en blå sida finns klart Marshall McLuhan, som ansåg att mediet är själva budskapet.

REFERERADE LATINAMERIKANSKA SÅPOR

I förordet kan man läsa om mannen som efter krigen på Balkan i slutet av 90-talet stod på marknaden i Belgrad och mot betalning berättade om vad som hände i alla latinamerikanska såpoperor som visades på serbisk tv. På den tiden kunde man inte spela in programmen, men hade man missat ett avsnitt var det bara att besöka mannen på torget.


Pelle Snickars

Ett trettiotal sidor in i boken – just på en blå sida – skriver författarna om en av medieforskarklassikerna, den amerikanske litteraturforskaren Milman Parry som med assistent reste runt just på Balkan och kartlade muntliga berättarmönster. Detta på 30-talet med hjälp av en diktafon av märket Parlograph och en inspelningsapparat som lagrade lokala sånger på aluminiumskivor.

Här ska Nikola Vujnovic spela på stränginstrumentet gusle för Milman Parrys inspelningsapparat
 

HALVA BOKEN TAR UPP DET MODERNA

Även om en del i boken handlar om antikens medier, om Gutenberg och boktryckarkonsten, så ägnas minst halva boken åt massmedierna, de elektroniska och digitala medierna.

Jag avslutar som jag började – boken är ett måste för alla som på något sätt är intresserad av medier.

Åke Pettersson

 

MEDERNAS HISTORIA – från big bang till big data
Mediehistoriskt Arkiv Nr 45, Lund

Related Posts

Leave a Comment!

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *