Årsboken 2020 klar

Tre ombudsmän på konferens i Istanbul 2002: pressombudsmannen Olle Stenholm, DN:s Lilian Öhrström och TV4:s Janne Andersson. Foto: Karin Alfredsson

 Mediehistorisk årsbok 2020

Här en fyllig presentation av innehållet i 2020 års medlemsbok 

Den tematiska delen av årsboken handlar om en aspekt av användarnas syn på press, radio och tv i Sverige från 1987 och ungefär 25 år framåt, framför allt om hur redaktionerna hanterade sina läsares, lyssnares och tittares synpunkter.
Fem temaartiklar handlar om användarnas ombudsmän i nyhetsföretagen och två om nyhetsföretagens kommentarsfält.
Därefter följer fyra artiklar i skiftande ämnen. De behandlar Margareta Momma, andekommunikation, radiosatir vs trosfrid och Hallbladets historia.


——————————————————–

Temaintroduktion:
1 Ombud för goda relationer – och ibland även för kritik
Läsarnas ombudsmän eller läsarnas redaktörer, företeelsen som gick ut på att lyfta fram och hantera läsarnas klagomål infördes på tidningsredaktioner i USA i slutet av 1960-talet och spreds sedan vidare till andra mediekanaler och andra länder.
Torbjörn von Krogh tecknar en bakgrund och gör även ett nedslag i användarkommentarer-nas näthistoria.

2 Bengt Erlandssons uppdrag – ta läsarnas parti mot SvD
Bengt Erlandsson (1933–2019) blev 1 oktober 1987 Sveriges förste läsarombudsman. Svenska Dagbladets chefredaktör Hans L. Zetterberg skrev på förstasidan att han skulle ”hjälpa läsare att få rätt mot tidningen”.
Svenskan var först, Sydsvenskan höll på längst och Göteborgs-Posten placerade läsardialogen i redaktionsledningen. Torbjörn von Krogh läser ombudsmannakolumner och ombudsmannamejl.

3 Förnedrings-tv och reklam när tittarna klagade på TV4
2002 fick TV4 en Tittarombudsman, Janne Andersson. Initiativet uppskattades av tittarna. Tusentals ringde och telefonväxeln bröt ihop.
Janne Andersson berättar att förnedrings-tv i program som Farmen och Idol samt tv-reklam var stora ämnen.

4 Framgångar och besvikelser som läsarombudsman på DN
Obalansen mellan kvinnor och män i spalterna blev synlig och missvisande statistik brännmärktes. Men någon rättelsespalt blev det inte, och inte heller någon efterträdare.
Lilian Öhrström gör ett bokslut över sina sju och ett halvt år som läsarnas ombud på Dagens Nyheter 2003–2008.

Klicka här och läs en kolumn av läsarombudsmannen Lilian Öhrström i DN 4 februari 2005.

5 Lyssnarkontakt – Sveriges Radios alternativ till andras ombudsmän
Sveriges Radio har i jämförelse med Dagens Nyheter, Sveriges Television och TV4 en längre tradition av att handfast granska och diskutera mediers innehåll. Var det bakgrunden till att någon lyssnarombudsman aldrig föreslogs på SR?
Åke Pettersson berättar hur kontakterna med lyssnarna fungerade under sin tid som ansvarig 2008–2011 och ger glimtar ur radions historia på området.

6 Från medskapande med läsarna till måltavlor för manipulation
Förhoppningar om ökad delaktighet i debatt och samhällsutveckling präglade internets barndom. Drömmarna blandades med handfasta experiment, bland annat på Norran i Skellefteå.
Anette Novak, chefredaktör på Norran 2009–2012, skildrar den interaktiva pionjärtiden men även hur ”den analoga världens destruktiva krafter” därefter har påverkat den digitala spelplanen.

7 Ny teknik identifierar hatiska kommentarer
Anonyma kommentarer – hatiska och ibland rasistiska – flödade länge in i tidningarnas kommentarsfält på nätet. Till slut blev lösningen att inte tillåta några läsarreaktioner alls i anslutning till artiklar och inslag.
Gustav Hjärn, vd för företaget Ifrågasätt, beskriver hur ny teknik omsider kunde användas för att stimulera debatt utan kränkande inslag.

—————————————————————————————————————————————-

Anna Margareta von Bragner (gift Momma): Sveriges första kvinnliga tidskriftsförfattare
Anna Margareta von Bragner steg ner i dödsriket med sin tidskrift för att som pionjär ge röst åt en kvinna i det offentliga samtalet.
Ann Öhrberg skildrar skribentens villkor och tidskriftens radikala upplysningstankar. Anna Margareta von Bragner är idag mera känd som Margareta Momma, namngivare åt organisationen Utgivarnas Mommapris.


Gränslös mediering: Tidskriften Efteråt? och andekommunikation 1890–1920
Telefon och telegraf gjorde det möjligt med mänsklig kontakt över otroliga avstånd. Detta väckte förhopp- ningar om kommunikation även mellan levande och döda. Psykofonen och den spiritistiska telegrafen blev nya hjälpmedel.
Christine Sandal kartlägger andekommunikationens villkor och infrastruktur utifrån tidskriften med det passande namnet Efteråt?.

”’Skägg’ i rätten bestred skymf av nattvarden”
I ett satiriskt radioinslag 1963 föreslogs samordningsvinster mellan kyrkor och bensinmackar. Humoristerna Lasse O’Månsson och Carl-Uno Sjöblom fälldes i domstol för brott mot trosfriden.

Ann-Katrin Hatje visar hur 30 radiosekunder ledde till ändrade regler om programansvar inom Sveriges Radio och till ny lagstiftning i riksdagen.

Hallbladet – fängelsetidningen som ibland tog sig över muren
De intagnas egna publikationer på anstalterna har länge utgjort en till stora delar okänd terräng för medieforskningen. Nu ändras detta.
Fredrik Stiernstedt och Anne Kaun undersöker Hallbladets historia, produktionsvillkor, innehåll och inflytande 1943–1984.

About the Author:

Related Posts

Leave a Comment!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *