Våra två medieforskningsstipendier på vardera 25 000 kronor går i år till Erik Fichtelius för en studie av konsekvensneutralitetens dilemma i ett historiskt perspektiv. Och till Mikael Bergling och Fredrik Nejman för projektet ”Löpsedelns uppgång och fall”.
Uppsatsstipendiet på 10 000 kronor för bästa akademiska uppsats i mediehistoria går till två studenter vid Institutionen för kommunikation och media i Lund, Robin Andersson och Simon Appelqvist. Detta för deras uppsats ”Från ceremoni till trauma. En mediehistorisk studie av luftskeppet Hindenburg som en uppblåst mediehändelse”.
Erik Fichtelius har i många år intresserat sig för konsekvensneutralitetsbegreppet, som innebär att nyhetsförmedlaren ska förmedla det som är sant och relevant utan hänsyn till vem eller vad som gynnas eller drabbas av informationen.
Fichtelius har samlat på sig väldigt mycket material och forskning kring begreppet. Det handlar till exempel om Bofors, journalistik kring migration och invandring, Polen, men även om UNT, SR, SVT och UR, där han varit verksam i olika positioner.
MEDIERNAS ROLL I KRIG OCH KRIS
Men även svensk krisplanering och mediernas roll i krig och kris har bäring på oberoende och konsekvensneutralitet. Och hans hypotes är till exempel att det inte bara var New York Times som på president Kennedys begäran avstod från att skriva om invasionsplanerna av Grisbukten utan alla stora medier.
”Jag är ingen konsekvensneutralitetsfundamentalist. Det riktigt intressanta är att utforska de dilemman som uppstår, de yttre gränserna för reportageuppdraget. Det handlar om etik och mål, men också om institutionella och legala gränser. Hur drar man dessa gränser, var finns problemen, hur fungerar det och har det fungerat i praktiken genom historien?” Så skriver Fichtelius bland annat i sin stipendieansökan.
LÖPSEDELNS UPPGÅNG OCH FALL
Mikael Bergling och Fredrik Nejman tror att löpsedeln som vi känner den lever på lånad tid trots att den basunerat ut nyheter, skandaler, tragedier och glädje, råd och förmaningar i över 100 år. Båda frilansjournalisterna har ett förflutet inom kvällspressen och vet att löpsedeln varit det kanske viktigaste sättet att marknadsföra sig med. Men nu är denna utdöende konstart på väg att helt försvinna, tror de.
Men det finns fortfarande flera centrala personer som har mycket att berätta om löpsedlar, både personer som skapat, drabbats och påverkats av löpen. Och Bergling/Nejman ska med stipendiepengarnas hjälp tränga ner i löpsedlarnas historia, genomslag och ekonomi och försöka hitta essensen som gjorde att löpsedlarna blev så mycket viktigare i Sverige än i många andra länder.
Olika arkivbesök, domstolsbesök, intervjuer både här och där att vänta med andra ord.
JOURNALISTIKEN SOM MEDSKAPARE
Uppsatsstipendiet, som vi i framtiden kanske kommer att kalla uppsatspriset, gick i år till lundastudenterna Simon Appelqvist och Robin Andersson, som fördjupat sig i mediehistorien kring luftskeppet Hindenburg. Så här skriver de båda i uppsatsens abstract/sammanfattning:
”Uppsatsen studerar Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering om händelsen som benämns Hindenburgkatastrofen. Syftet med studien är att undersöka hur journalistiken är medskapare till en historisk händelse och på vilket sätt tidningarna konstruerade en mediehändelse.
VAR DET MEDIERNA SOM BLÅSTE UPP HINDENBURG?
Studien motiveras av det bristande forskningsläget. Dels har tidigare forskning om mediers rapportering av Hindenburgkatastrofen enbart fokuserat på bilder. Dels är forskningen om katastrofer som mediehändelser tunn. Dessutom har inga studier gjorts över en mediehändelse som under rapporteringens gång förändrats så totalt i sin karaktär som i fallet Hindenburg. Vi använder oss av en kvalitativ innehållsanalys för att analysera tidningsartiklar publicerade inför, under och efter katastrofen ägt rum.
Med hjälp av teorierna om mediehändelser och myten om det medierade centrumet undersöker vi vilka tekniker som tidningarna använde sig av i rapporteringen. Vi undersöker hur de blåste upp luftfärden som en mediehändelse och sättet de försökte ta kontroll över det medierade centrumet i samband med att luftskeppet Hindenburg exploderar. Resultaten visar att det i samband med katastrofen bildas flera medierade centrum.
Detta leder till att det uppstår en konkurrens mellan Aftonbladet och Svenska Dagbladet om det splittrade centrumet. Studien synliggör tidningarnas olika strategier för att styra narrativet och därmed kontrollera mediehändelsen.”