Nils Funcke avslutade genom att ge lästips (Foto: Jan Örneus)
-Gud är ta mig fan ingen folkgrupp! Så drastiskt avslutade yttrandefrihetsexperten Nils Funcke sitt föredrag häromdagen om hädelselagstiftningen i Sverige genom tiderna.
Vi som lyssnade på hans genomgång på ABF i Stockholm, hade innan dess fått en ordentlig genomgång av utvecklingen under de hela 970 år vi haft olika former av lagar mot hädelser/blasfemi. Och de som på den tiden ansågs ha brutit mot påbuden behandlades minst sagt på ett bestialiskt sätt, brändes på bål till exempel.
Först: det Nils Funcke menade med att gud inte är någon folkgrupp är naturligtvis att att man inte kan använda den nuvarande lagen angående hets mot folkgrupp för att stoppa dagens ofta förekommande koranbränningar.
Men låt oss ta det från början. Religionens makt har länge varit stor. Evig skärseld utlovades för den som bröt mot guds bud, vilket satte skräck i befolkningen. Inte minst under 1600-1700-talen, då man kunde skåda brutala avrättningar. Samerna och deras så kallade trollkvinnor gicks till exempel hårt åt.
PRÄSTERNA HÖLL BEFOLKNINGEN I ETT JÄRNGREPP
-Statskyrkan höll befolkningen i ett järngrepp. Allt av vikt skulle gå genom prästerna, dåtidens myndigheter, berättade Funcke. Först 1873 fick man rätt att lämna kyrkan, men man måste då ansluta sig till en annan tro. Denna bestämmelse avskaffades först 1949. Och år 2000 skildes kyrkan slutligen från staten.
Kampen för frigörelse har med andra ord varit lång och hård, inte minst för tryckarna, tryckerierna. Men som bekant fick vi ändå vår unika tryckfrihetslagstifning redan 1766. Det innebar dock inte att ”den teologiska censuren” försvann. Det gjorde den först 1809. Och prästerna kunde fortsatt styra och ställa.
STÄNDIGT I FÄNGELSE FÖR HÄDELSE
Strindberg fick till exempel senare problem för att ha hädat gud i sina Giftasböcker. Det åtalet smulades dock sönder. Hjalmar Branting var en annan som angreps ett otal gånger, för att inte tala om Z Höglund som ofta satt i fängelse för bland annat hädelse.
Allra hårdast drabbades tidningen Arbetets grundare Axel Danielsson, som sammanlagt fick avtjäna 18 månader i fängelse.
JUSTITIEMINISTER PETTERSSON VÄLDIGT AKTIV
Tidningen Brand och ”Hinke” Bergegrens anarkistiska utspel gillades inte heller av myndigheterna. Ture Nerman drabbades, och bakom en hel del av åtalen stod justitieminister Pettersson som om man la samman alla åtal lyckades kräva upp mot 90 års straffarbete.
Men kring 500 års kamp mot kyrkans makt, som också vänt sig mot modernare tiders syn på sex och använt paragrafer som skymf av ämbetsmän, har ändå gett resultat. Det vill säga 1970 avskaffade hädelseparagrafen.
FÄLLDES FÖR SKYMF AV NATTVARDEN
Lasse O`Månsson skrev manuset och fick hårdast dom (Foto:Wikipedia)
Senaste fallet av fällning 1963 tog Nils Funcke upp lite mer i detalj. Det handlade om åtalet och domen mot Lasse O´ Månsson, Carl- Uno Sjöblom och Nils Eklunds berömda radiosketch, där de tillsammans med tecknaren Björn Lindroth, ansågs ha skymfat nattvarden – ett flagrant brott mot trosfriden, ansåg åklagaren Dag Halldén. Som också fick rätt.
I det 30 sekunder långa inslaget föreslog satirikerna att det kunde byggas färre bensinmackar och kyrkor genom att ”slå ihop smörjan”. Nattvarden med oblat och vin kunde då delas ut vid bensinstationerna, när bilen tankades. Inspirationen till sketchen kom från en riksdagsmotion där en ledamot ansåg att det byggdes alldeles för många kyrkor och bensinmackar i bostadsbristens Sverige. Det borde byggas bostäder.
ANSVARIGA UTGIVARE TOG ÖVER
Skämtet renderade programmakarna böter på totalt kring 3000 kronor. Dessutom ändrades reglerna för programansvaret i Sveriges Radio. I framtiden var inte programmakarna själva ansvariga, utan en utsedd ansvarig utgivare för de olika redaktionerna på SR.
(Läs gärna mer om detta i kapitlet ”Skägg i rätten bestred skymf av nattvarden” av Ann-Katrin Hatje i Mediehistorisk årsbok 2020, sidorna 139-153, som du når HÄR!)
1970 avskaffades som sagt hädelsparagrafen. Istället vidgades begreppet hets mot folkgrupp. Och fortfarande går det inte att förolämpa kungar och ämbetsmän hur som helst. Kvar finns förtalsparagrafen.
ARTIKLAR FÖR PREVENTIVMEDEL SÅRADE SEDLIGHETEN
Och tidigare fanns sårandet av tukt och sedlighet som liknade hädelseparagrafen. Lex Hinke som den kallades. Han propagerade för preventivmedel på 1910-talet, vilket inte gick för sig. Sammanlagt 71 fällande domar avkunnades.
Nils Funcke varnade slutligen för att flera politiska partier i dag verkar vilja gå baklänges in i historien på de här områdena. Och fortfarande finns en öppning kvar i vår tryckfrihetslagstiftning som inte täppts till när det handlar om förhandsgranskning av film för upp till 15-åringar. Den kan riksdagen fortfarande kan gå in och aktualisera.
– Granskningsnämnden för radio och tv hör definitivt inte hemma i ett modernt samhälle, ansåg han avslutningsvis.
Åke Pettersson
(som följde seminariet via ZOOM utan bild, så någon liten missuppfattning kan säkert ha smugit sig in i referatet…)