En himla massa program

”En himla massa program – Göteborgs radio och TV under 100 år”

I hundra år har programmen från Göteborg roat och engagerat den svenska radio- och tv-publiken. Det har blivit tiotusentals program. Vilka minns vi bäst? Och vilka människor har starkast präglat Göteborgs radio och tv?

Här berättas den hundraåriga historien om radion och televisionen i Göteborg. Inte bara om programmen utan också om vilken bild de skapat av Göteborg. Och varför Göteborg inte fått en ännu större plats i den svenska radion och televisionen.

Boken är rikt illustrerad med höjdpunkter från den göteborgska radio- och tv-historien.

Om författaren:
LARS-ÅKE ENGBLOM

Lars-Åke Engblom är professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Och som alla i Svensk Mediehistorisk förening vet så var Lars-Åke ordförande i föreningen under många år. Under den tiden hette dock vår sammanslutning Svensk Presshistorisk förening.

Tidigare var han bland annat journalist och producent vid SR/SVT i Göteborg, distriktschef för SVT i Falun och Växjö, direktör för Nordens hus i Reykjavík, och vice ordförande i Utbildningsradions styrelse.

Han har som bekant skrivit flera böcker i de mediehistoriska projekten ”Svenska pressens historia” och ”Etermedierna i Sverige”.
———————-
Och här mer information om ”En himla massa program”, som tillsammans med Sverker Jonssons bok ”Många tidningar var det”, presenteras i samband med Göteborgs 400-års jubileum. Böckerna har stötts av ett anslag från Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond för forskning om Göteborg och dess invånare.

Gemensamt för böckerna är att de skildrar den starka centralisering som skett inom mediebranschen och de konsekvenser denna fått för Göteborg. Under 1900-talet har det funnits över tio dagliga tidningar i Göteborg, i dag återstår bara två, båda med huvudägare på annat håll. Inom radio och tv fattas alla programbeslut åter i Stockholm, såsom det var under radions första decennier.

Böckerna är kronologiskt uppbyggda. Särskilt intressanta skeden är på tidningssidan 1930-talet, då Göteborgs-Posten passerade Handelstidningen och på radio-tv-sidan Göteborgs-TV:s storhetstid på 1970-talet.

Böckerna ges ut av förlaget Universus Academic Press.
Kontaktuppgifter:
Lars-Åke Engblom, mobil 0708-796279, mail: Lars-Ake.Engblom@telia.com
—————————–

För den specialintresserade – här lite mer om innehållet i Lars-Åkes bok:
Provsjungande Zarah spolades
Många hinder för egen tv-kanal

Zarah Leander spolades av radions chefer när hon 1928 provsjöng i Göteborg. Tio år senare var hon en världsstjärna. Inte heller Karl Gerhards tidiga Göteborgsrevyer fann nåd inför herrarna i Stockholm. ”Du borde underkasta Karl Gerhards texter en smula förhandscensur”, skrev riksprogramchefen till Göteborgschefen Carl Anders Dymling. ”Men han är kvick”, replikerade Dymling, du borde ”för rättvisans skull ha i minne alla dåraktiga kabaretföreställningar från Stockholm”.

Förhållandet mellan Stockholm och Göteborg är ett återkommande tema i boken. Den handlar inte bara om programmen utan också om vilken bild de skapat av Göteborg. Och varför inte Göteborg fått en ännu större plats i den svenska radion och televisionen. Den visar hur regeringar av olika färg – och inte minst Sveriges Radio – förhindrat att en tv-kanal hamnat i Göteborg.

Engblom, med förflutet på SR/SVT i Göteborg, menar att storhetstiden inföll på 1970-talet, då Göteborg blev centrum för tv-teatern med succéer som Hem till byn och Raskens. En annan höjdpunkt kom när distrikten fick en egen tv-kanal och Göteborg angav tonen med program som På spåret, Kurt Olsson och Carin Mannheimers serie Svenska hjärtan. På en tio-i-topp-lista över de program som starkast profilerat Göteborg ryms också krigsårens stora radiosuccé Optimisten och Pessimisten, Jubel i busken, Tipsextra, Bingolotto och Uppdrag granskning.

Radio- och tv-monopolets avskaffande på 1990-talet innebar också ett uppsving. De nya produktionsbolag som då uppstod bidrog till att uppemot tusen personer var sysselsatta med programproduktion för tv och radio i Göteborgsregionen. Under 2000-talet har detta antal halverats. Det beror både på den digitala tekniken och den centralisering som skett. Nästan alla produktionsbolag finns i dag i Stockholm. Där bestäms också vilka SVT-, SR- och TV 4-program som skall göras i Göteborg. Under 1970- 80- och 90-talen hade Göteborgs-TV egna programpengar.

Den bild som skapades av Göteborg i radio och tv var länge den ”goa och glada staden”, hävdas i boken. Göteborgshumorn har odlats i många varianter, anpassad till publik och tidsanda. Under 2000-talet har schablonbilden nyanserats i dramatiserade skildringar av de invandrartäta förorterna och i samhällsprogrammens närgångna granskningar av staden.

About the Author:

Related Posts

Leave a Comment!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *