Många tidningar var det

”Många tidningar var det – Göteborgspressen under 100 år (1920-2020)”

Under de senaste 100 åren har Göteborg haft ett tiotal självständiga dagstidningar, därtill flera mindre med glesare utgivning. Men idag återstår bara två, Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Alla andra är ett minne blott.

I den här boken tecknas för första gången den samlade göteborgska tidningshistorien (1920–2020). Vilka var alla dessa tidningar? Varför grundades de? Vilka var deras profiler? Vilken roll spelade de i stadens politiska liv och samhällsliv? Och hur och varför försvann de?

Tidningarnas historia berättas mot bakgrund av den allmänna politiska, ekonomiska och branschspecifika utvecklingen. Deras ekonomi och marknadsförhållanden får stort utrymme, men också det journalistiska innehållet beskrivs. Stor plats får de större tidningarnas förgrundsgestalter, såsom tre generationer Hjörne och Torgny Segerstedt.

Om författaren:
SVERKER JONSSON
Sverker Jonsson, född 1947, är professor emeritus i ekonomisk historia vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Han har forskat om press- och reklamhistoria alltsedan doktorsavhandlingen Annonser och tidningskonkurrens 1977 och var en av avsnittsförfattarna i fyrbandsverket Den svenska pressens historia.

Ett andra forskningsområde är svensk industrihistoria, särskilt den moderna stålindustrin, men även småindustrin (möbeltillverkningen).

—————————
Och här mer information om ”Många tidningar var det”, som tillsammans med Lars-Åke Engbloms bok ”En himla massa program”, presenteras i samband med Göteborgs 400-års jubileum. Böckerna har stötts av ett anslag från Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond för forskning om Göteborg och dess invånare.

Gemensamt för böckerna är att de skildrar den starka centralisering som skett inom mediebranschen och de konsekvenser denna fått för Göteborg. Under 1900-talet har det funnits över tio dagliga tidningar i Göteborg, i dag återstår bara två, båda med huvudägare på annat håll. Inom radio och tv fattas alla programbeslut åter i Stockholm, såsom det var under radions första decennier.

Böckerna är kronologiskt uppbyggda. Särskilt intressanta skeden är på tidningssidan 1930-talet, då Göteborgs-Posten passerade Handelstidningen och på radio-tv-sidan Göteborgs-TV:s storhetstid på 1970-talet.

Böckerna ges ut av förlaget Universus Academic Press.
Kontaktuppgifter:
Sverker Jonsson, mobil 070-392 58 75, mail: Sverker Jonsson@econhist.gu.se

———————
För den specialintresserade – lite mer information:

Mångfalden försvann
liksom självständigheten

Många tidningar var det. Men bara två dagliga återstår, Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Alla andra tidningar som utkommit i Göteborg är historia. Göteborgs-Posten ägs idag till större delen av kapital utanför staden och Göteborgs-Tidningen är en avläggare till Bonnierägda Expressen.

Staden har dock haft ett tiotal självständiga dagstidningar under de senaste hundra åren. Därtill flera med glesare utgivning. Många av dessa har fallit i glömska, men alla har spelat en viktig roll i stadens politiska liv och samhällsliv. Som flest var de på 1930.talet. Då hade alla partier var sin tidning och liberalerna fyra. Den splittrade socialistiska vänstern och de högerradikala rörelserna gav också ut tidningar.

Vilka var dessa tidningar? Varför grundades de? Vilka intressen företrädde de? Och varför försvann de? Varför lyckades t.ex. inte socialdemokratiska Ny Tid i arbetarstaden Göteborg? Eller högertidningen Göteborgs Morgonpost trots högerpartiets starka ställning under långa perioder?

Tidningarnas historia tecknas mot bakgrund av den allmänna politiska och ekonomiska utvecklingen. Deras ekonomi och marknadsförhållanden får stort utrymme, men också det journalistiska innehållet beskrivs. En lång rad personer, journalister och tidningsledare, passerar revy. Stor plats får de större tidningarnas förgrundsgestalter, såsom tre generationer Hjörne och Torgny Segerstedt. Den senare en lysande skribent men sämre som tidningsledare.

I boken avfärdar Jonsson bl.a. en seglivad myt, att annonsbojkotten mot Handelstidningen 1940 skulle orsakat GHT:s fall. Tidningskonkurrensen i Göteborg var då för länge sedan avgjord, Göteborgs-Posten hade under 1930-talet passerat GHT med 100 000 exemplar. Annonsbojkotten är mycket intressantare som politiskt än som ekonomiskt fenomen, menar Jonsson.

Tidningarnas agerande under de dramatiska krigsåren får ett eget kapitel, likaså analysen av nedläggningarna av Aftonposten 1956, Ny Tid 1963 och GHT 1973. I slutkapitlet skildras mot bakgrund i förändringarna i medielandskapet de spännande händelserna som ledde till att GP blev norskägd och GT inlemmades i Bonnier-koncernen.

About the Author:

Related Posts

Leave a Comment!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *