Skatt på globala IT-jättar del av mediestödet?

Johan Taubert, TU, Elisabeth Sandlund, Dagen, Jonas Ohlsson, Nordicom och Lars-Åke Engblom, medieprofessor. Moderator Maria Domellöf-Wik, PK Väst. (Foto:Tomas Oden)

När det statliga presstödet kom till för 50 år sedan finansierades det av en statlig annonsskatt, som innebar att pengar fördes över från välmående förstatidningar till krisande konkurrenter på de lokala marknaderna.

En lösning för framtiden skulle kunna vara den skatt som OECD-länderna nu försöker införa på de globala IT-jättarnas reklaminkomster. Det var en förhoppning som väcktes då presstödet diskuterades på ett seminarium i Göteborg den 30 november.

Sådana pengar skulle vara välkomna, för det är allt fler tidningsföretag som nu är med och delar på det statliga presstödet, framhöll ekonomen och medieforskaren Jonas Ohlsson, som var en av deltagarna i kvällens panel:

  • Nu är det cirka 200 företag som gör anspråk på stöd, för några år sedan var det ett 70-tal.

 

Johan Taubert, VD för Tidningsutgivarna, TU, menade att det starkt förändrade medielandskapet ställer nya krav på presstödet. Han argumenterade för att åtminstone delar av de direkta stöden borde ersättas av indirekta stödformer, som sänkt moms och sänkta arbetsgivaravgifter på redaktionell personal.

Tidningsutgivarnas linje fick Leif Walterum, styrelseordförande för tidningen Skaraborgsbygden, att undra om TU hade räknat på effekterna av en sådan förändring i form av ytterligare ägarkoncentration och utslagning av tidningsföretag.

 

 

EWK-teckning

ÄGARKONCENTRATIONEN HETT ÄMNE
Den snabbt tilltagande ägarkoncentrationen var en av frågorna som diskuterades utförligt i panelen, som förutom redan nämnda Taubert och Ohlsson, utgjordes av medieprofessorn Lars-Åke Engblom och Elisabeth Sandlund, ledarskribent på tidningen Dagen. Med på länk fanns också Nina Glans, kanalansvarig på SR P1, och tidigare utgivare på numera nedlagda Smålands Folkblad.

I sin inledning tog Lars-Åke Engblom upp den anpassning till stödet som blev ofrånkomlig på de mottagande tidningarna på 1970- och 80-talen. För att uppfylla kraven på egenproducerat redaktionellt material publicerade tidningarna exempelvis spaltmeter med bilder på nyfödda barn och annat lättproducerat.

 

PRESSTÖD MEDFÖRDE INGEN STYRNING
Materialet visade sig populärt och har blivit kvar i många lokaltidningar. Nina Glans höll med om beskrivningen, men poängterade samtidigt att man som mottagare av presstöd trots allt aldrig kände sig styrd vad gällde tidningens journalistiska innehåll. En uppfattning som delades av Elisabeth Sandlund, med erfarenhet från presstödsmottagande tidningar som Svenska Dagbladet och Dagen.

Sandlund framhöll också att staten i det presstöd som i en nära framtid kan komma att ersätta det nuvarande måste undvika att ställa krav på det journalistiska innehållet.

  • Så länge det inte sätts upp kriterier som måste uppfyllas, att det ska vara material av visst slag eller att man måste undvika vissa saker, så tror jag inte att det är någon fara.

 

Det nuvarande stödet, nära 900 miljoner kronor

FAST STATEN BLANDAR SIG I PÅ ANNAT HÅLL
Jonas Ohlsson påpekade att problematisk statlig styrning av mediernas innehåll kan kännas främmande i det nuvarande svenska politiska landskapet, men man behöver inte gå längre än till andra sidan Östersjön för att hitta exempel på andra förhållanden.

Samtalet om presstödets historia och framtid modererades av Maria Domellöf-Wik, kulturredaktör på Göteborgs-Posten, och vice ordförande i Publicistklubbens västra krets, som arrangerade mötet tillsammans med Svensk Mediehistorisk Förening.

 

 

 

Related Posts

Leave a Comment!

Din e-postadress kommer inte publiceras.