Nödrop från KB: SÅ KAN VI INTE HA DET!

Bilden: Fredrik Norén, Anna Orrghen, Lars Ilshammar (skymd) och Rasmus Fleischer

Mediehistoria skapas just nu runt omkring oss. Den skapas på sociala medier samt i traditionella medier och i ett samspel dem emellan. Men viktiga källor till denna mediehistoria samlas inte in!

Detta var en av öronöppnarna på seminariet på Kungliga biblioteket i Stockholm den 20 februari, anordnat av KB i samarbete med Svensk Mediehistorisk Förening.

Ett fyrtiotal åhörare lyssnade till biträdande riksbibliotekarien Lars Ilshammars redogörelse för hur detta tomrum i vår gemensamma historia kunnat uppstå och tillåtits fortsätta. ”Så kan vi inte ha det”, var hans kärva sammanfattning.

Lagstiftningen stadgar sedan 1661 att KB ska samla in allt tryckt material som sprids till allmänheten. Tillägg till lagen har senare skett beträffande radio och tv och 2012 om internet. Men någon fullständighetsprincip råder inte vad gäller nätet; det som samlas in gäller myndigheter och professionella utgivare. Bloggar, twitter, facebook, youtube, poddar med mera samlas inte in.
– Pliktleveranser fungerar allt sämre nu när internet är kulturens default [normalläge]. Vi kommer att behöva överge fullständighetsprincipen och göra fler kvalificerade urval i stället. Frågan är hur dessa urval ska göras, sa Lars Ilshammar under sitt inledande anförande.

BERÄTTELSEN OM VÅRA LIV
Under den allmänna diskussionen senare på kvällen blev han mera poetisk:

– Berättelsen om våra liv formuleras i dag mest på nätet. Om det som publiceras där inte samlas in blir denna berättelse ganska tom och förståelsen av vår tid i framtiden ganska låg.

Men visst ljus anas i nätarkivets mörker. Chefsrådmannen Ulrika Geijer vid Förvaltningsrätten i Malmö fick i slutet av 2019 i uppdrag av regeringen att utreda en förnyelse av pliktmateriallagen med hjälp av ett antal experter, däribland två från KB. Uppdraget ska redovisas under december i år.

MEDIEHISTORISK UTMANING

Rubriken för sammankomsten på Kungliga Biblioteket var ”Det digitala som mediehistorisk utmaning”. Tanken på ett seminarium om digitaliseringens och internets inverkan på och betydelse för historieskrivningen föddes för ett år sedan i samband med föreningens namnändring från presshistorisk till mediehistorisk förening, berättade kvällens moderator docent Fredrik Stiernstedt i föreningens styrelse. Förutom Lars Ilshammar medverkade historikern Rasmus Fleischer, Stockholms universitet, konstvetaren Anna Orrghen, Uppsala universitet och medie- och kommunikationsvetaren Fredrik Norén, Umeå universitet.


Rasmus Fleischer beskrev hur han gått tillväga för att försöka skriva delar av internets historia med hjälp av tio år gammalt innehåll på internet. Det visade sig vara svårt. Exemplen gällde debattsajten Newsmill som var aktiv 2008–2013 och musiktjänsten Spotify:s tidiga historia. Även om det gick att hitta rubriker till inlägg så var inte själva texten sparad. I vissa fall var det möjligt spåra dem via arkivet Wayback Machine i Kalifornien, men hålen var gapande stora. Fredrik Stiernstedt föreslog att Rasmus Fleischer skulle skriva en nätarkeologisk handbok och lägga ut på nätet.

KUNSKAP SAKNAS
Anna Orrghen talade om det digitala i svensk konsthistorieskrivning och fann att under de senaste tjugo åren har vetenskapen kartlagt personerna som varit aktiva skapare av digital konst; konstnärer och ingenjörer. Man har presenterat och kategoriserat dem. Men själva konsten har inte analyserats och detta faktum är en senkommen insikt. Den digitala konsten i form av installationer och videos är ofta en färskvara och det kan vara svårt att förstå den i efterhand. En orsak till den bristande analysen kan vara att kunskaperna om de digitala uttrycksmedlens villkor saknas.


Fredrik Norén tog sig an ämnet digitala forskningsmetoder för mediehistoriska studier. Datorernas kraft medger analyser av stora datamängder som tidigare varit omöjliga att genomföra, exempelvis frekvenser av ord och hur de samvarierar med andra ord. Eller hur grupper av ord klumpar ihop sig i olika sammanhang, olika diskurser.

Det är också möjligt att testa exempelvis idealtyper i form av olika modeller mot stora datamängder. Detaljernas nyanser försvinner men större mönster och samband kan upptäckas.

 

Text: Torbjörn von Krogh
Foto: Åke Pettersson


Lars Ilshammar, KB, Kristina Lundgren och Fredrik Stienstedt från Mediehistorisk förening förbereder kvällens övningar i den fina hörsalen på KB

Här kan du ladda ner de presentationer vi fått in av föredragshållarna

Lars Ilshammars:
Det digitala som mediehistorisk utmaning 200220

Fredrik Noréns:

Presentation 2020-02-20 2

Och här digitaliseras tidningssidor på KB (Foto: Lars Ilshammar)

About the Author:

Related Posts

Leave a Comment!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *