Om forskare och uppsatsstudenter, intresserade av hur Sverige fungerade förr i tiden, vill ta del av tidningar från 1906 och fram till 2014 kan de bara få tillgång till en del borgerliga tidningar.
Arbetarrörelsens tidningar är knappt alls digitiserade. Detta innebär att bilden av det historiska samhället vi får blir ganska snedvriden, konservativ. Så vill vi kanske inte ha det?
Det vill man i varje fall inte i vårt grannland Norge, där den tidigare borgerliga regeringen sett till så att alla tidningar digitiseras. I Norge anses nämligen detta vara en uppgift för samhället, en samfundsopgave. Om detta kan man läsa i en lång, mycket intressant artikel i tidskriften Arbetarhistoria, som vi fått tillstånd att publicera.
I Sverige är alltså tillgången till dagspressens historia under 1900-talet direkt underfinansierad och helt beroende av privata initiativ. I Norge finansierar däremot det offentliga digitiseringen av tidningarna. Det hela sköts av NB, den norska motsvarigheten till svenska KB, Kungliga Biblioteket.
BEHÖVS 1,3 MILJARDER FÖR FORTSATT DIGITISERING
I Arbetarhistorias artikel berättar Jonas Ahlberg från KB:s avdelning för bevarande och digitisering om hur de tack vare pengar från fonder, stiftelser, tidningarna själva och privatpersoner lyckats digitisera en hel del tidningar. Skulle du ha någon eller flera miljoner över är det bara att vända sig till KB, så ställer de med andra ord gärna upp.
Tidningen Arbetaren satsade till exempel nära 700 000 kr på digitisering av sin tidning inför sitt 100-års jubileum i fjol. Pengarna räckte till de första 35 åren i varje fall.
-Just nu har vi 36.5 miljoner sidor i tjänsten Svenska dagstidningar, tidningar men också lite tidskrifter. Det återstår ungefär 130 miljoner sidor till, berättar Jonas Ahlberg i artikeln.
-Det innebär en kostnad på ungefär 1,2 – 1,3 miljarder i dagens penningvärde för att fylla luckan. Tidskrifterna skulle kosta ungefär 370 miljoner till.
HÄR TIDSKRIFTENS GEDIGNA GENOMGÅNG AV LÄGET
Men rimligare hade naturligtvis varit att svenska staten tog sitt ansvar, kan man tycka.
Vill du läsa hela Jonas Söderqvists/Arbetarhistorias artikel, genomgång av läget, så hittar du den via den länk de har öppnat för oss HÄR!
Vill du läsa resten av tidskriftens artiklar i senaste numret, är det bara att prenumerera och sen logga in. Det gör du via denna LÄNK!
Du kan också öppna ett äldre provnummer från 2021 via denna LÄNK!
(DIGITISERING
I vardagstal används ofta ordet digitalisering om processen att föra något från den analoga världen in den digitala. Men i fackspråk nyanseras begreppet. Digitalisering används för den samhälleliga omställningen till digitala tjänster, som att införa digitala journalsystem inom sjukvården, eller utbyggnaden av fibernätet. För processen att skapa en digital kopia av ett fysiskt föremål används i stället ordet digitisering)